Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessa äro inmurade så, att de spiralformigt omspolas af de från
eldstaden uppstigande lågorna. Retortens midt intages af ett system af
klockformiga järnringar, som endast lämna ett smalt rum mellan sig
och retortväggen. Det är medan kolen småningom åka ned genom
detta ringformiga mellanrum som deras torrdestillering försiggår. Den
därvid bildade pulverformiga koksen uttömmes tid efter annan genom
retortens nedre ända och användes i hushållen såsom bränsle i särskildt
konstruerade eldstäder. Tjärångorna åter utsugas oaflåtligt medelst
exhaustorer genom rörledningar, som inmynna något under retortens midt
inom de nyssnämnda klockringarna. Tjäran förtätas i en lång rad af
järncylindrar.
Brunholstjäran bildar en tjockflytande, illaluktande vätska. Dess
vidare bearbetning sker stundom i andra fabriker, än där den blifvit
framställd. Till en början omdestilleras den under luftförtunning,
hvarvid den uppdelas i 2 (eller 3) fraktioner: dels s. k. råolja (som kan
delas i lätt och tung), dels paraffinmassa. Dessa fraktioner behandlas
med några procent koncentrerad svafvelsyra och därpå med natron- eller
barytlut i ändamål att borttaga en mängd förorenande svafvelföreningar,
organiska baser och fenoler.
Paraffinmassan stelnar vid afsvalning till en smörlik blandning af
fast paraffin och flytande oljor. Det genom pressning i filtrerpressar
erhållna paraffinet renas genom omsmältning med 10 procent lättflyktig
brunkolsolja (s. k. benzin), ny utpressning samt affärgning medelst kol
eller bränd lera. Sålunda erhålles hvitt, prima eller hård-paraffin af
56—60° smältpunkt. Ur de utprässade paraffinoljorna erhålles genom
afkylning till —5° (ofta medelst ismaskiner) ett sämre, sekunda eller
mjuk-paraffin, som smälter redan vid 37—45°.
Affallet från paraffinberedningen underkastas tillsamman med
råoljan upprepad fraktionerad destillation och behandling med svafvelsyra
och natronlut. Sålunda erhållas: 1) lättflyktig brunkolstjärolja äfven kallad
benzin, 2) en lysolja kallad solarolja eller tysk petroleum och
slutligen 3) tjockflytande paraffinoljor och smörjoljor.
Solaroljan motsvarar till egenskaper och användning ungefär vår
fotogén, men har starkare lukt och förhartsas lätt, om den ej är
omsorgsfullt renad. Den kräfver för att utveckla full ljuseffekt särskildt
konstruerade lampor.
De mera svårflyktiga och tjockflytande paraffinoljorna (tyskarnes
Gasöle) utgöra i Tyskland ett mycket viktigt material för beredning af
lysgas i smärre, mycket enkla s. k. oljgasverk, som användas för
belysning af fabriker ete, där man ej har tillgång på vanlig lysgas. Detta
slags lysgas är utmärkt genom särdeles stor lyskraft och användes
därför (delvis under namn af pintschgas) i komprimeradt tillstånd för
belysning af järnvägsvagnar, bojar vid hamnar och kanaler (så t. ex. i
Suezkanalen) o. d.
Af paraffinet användas de hårda sorterna som bekant till ljus, de
mjukare och billigare till appretering af garn och väfnader samt
impregnering af tändstickor.
De vid oljornas och paraffinmassans rening erhållna sura
reningslutarna äro rika på pyridinbaser (mest pikoliner), hvilka utfällas och
renas genom fraktionering för att finna användning vid denaturering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
