Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
jämte ett annat slutet glasrör, beskickad t med träkol och fuktig syrgas,
öfver en stor Bunsens låga, Kolet i det sistnämnda röret förbrändes
på vanligt sätt, under det att i det torra röret ingen synbar förändring
inträffade. Efteråt analyserades gaserna i de olika rören.
Några analyser må här anföras:
n ,,- , Syre torkadt i
Fuktigt syre. 2 ^^ x yecka
C02 .................................... 67.2 2.2 5.o
CO...................................... 32.8 39.5 40.o
O........................................ — 58.i 54.9
Således fans öfver hälften af syret kvar i fritt tillstånd i de torra
rören, hvaremot i det fuktiga allt förbrukats.
Anmärkningsvärdt är, att i de torra rören hufvudsakliga
förbränningsprodukten utgöres af koloxid, hvilket synes tyda på, att denna
kropp alltid är den första produkten vid kolets förbränning.
Balter gjorde äfven försök med en blandning af platinasvamp och
kol; han fann, att vid närvaro af platina kolets förbränning i torr
syrgas ej blef fullständigare, men att en olikhet visade sig däruti, att
förbränningsprodukten utgjordes af endast kolsyra. Häraf framgår, att
platinan ej förmådde främja föreningen mellan fast kol och syre, men
väl mellan den gasformiga koloxiden och syre.
En af de kemiska reaktioner, som lemnar den största mängd värme
och som vi därför dagligen använda för erhållande af värme, nämligen
kolets förbränning, befrämjas således i hög grad genom närvaron af en
ringa mängd vattenånga.
På liknande sätt undersökte Baiter flera andra, rena grundämnens
förhållande vid upphettning i torr syrgas och kom därvid till följande
resultat:
S oxideras utan synlig låga, kan destilleras fram och tillbaka i röret;
P, gul eller amorf, förbrinner icke;
Te, Se, B, As, Sb brinna.
Mycket frappanta äro de resultat, hvartill Holt och Sims (1894)
kommo vid undersökning af kaliums och natriums förhållande till torrt
syre. De nämnda forskarne hoppades kunna framställa rena, vattenfria
oxider af alkalimetallerna genom inverkan af fullkomligt torrt syre.
De begagnade ett svårsmält, vidt glasrör, hvari de lade
fosforsyre-anhydrid samt en tunnväggig glaskula innehållande kalium. Röret
fyldes med syre och tillsmältes. Efter några veckor antogs syret vara
torrt och glaskulan slogs sönder. Metallen förblef dock mot förmodan
blank äfven vid upphettning, tills den förflyktigades. Man kan således
destillera kalium i torrt syre. I måttligt torr syrgas fås oxiden K204,
hvilken utgör ett orangegult pulver, som i luften absorberar vatten och
afger syre. Oxiden K20 kunde ej erhållas. Natrium förhåller sig på
samma sätt till torrt syre. Med fuktigt syre fås oxiden Na20, som
bildar en gråhvit massa. Äfven oxiden Na202, som är gulhvit, har
framställts i rent tillstånd af Holt och Sims.
Till oxidationerna hör frågan om brännbara gasers förhållande till
fullkomligt torrt och till fuktigt syre, hvilket varit föremål för om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
