- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / VIII. årg. /
148

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

En sista felkälla i de vanliga kalibestämningsmetoderna är
slutligen oriktig behandling af den intorkade ImliumplatinaM oriden.
Kalium-platinakloridkristallerna innesluta gerna moderlut mekaniskt och
erhållas ofta blandade med i alkohol tröglöst natriumplatinaklorid.
För att göra natriumplatinakloriden lättlösligare rekommenderar Precht
att använda absolut alkohol, West åter 96-% -ig alkohol, emedan den
vattenfria natriumplatinakloriden lättare löses i sådan alkohol.
Vanligare är dock föreskriften att ej afdunsta till full torrhet, hvarigenom
natriumplatinakloriden hindras blifva vattenfri och svårlöslig.

Emellertid är det i sjelfva verket af föga betydelse, hvilken alkohol
man här använder. Äfven svagare alkohol löser fullständigt ut
natriumplatinakloriden. Följer man blott den äfven af Precht och West gifna
föreskriften att noga och upprepade gånger sammanrifva
kaliumplatina-kloriden med alkohol och ej taga densamma på filtrum förr, än den
blifvit fullständigt uttvättad, så är den använda alkoholens styrka af
ingen betydelse. Vigtigast för att få en ren kaliumplatinaklorid är den
nämnda omsorgsfulla sammanrifningen med alkohol. Att utan
samman-rifningen tvätta kaliumplatinakloriden ren på filtrum förklarar
stassfurter-kemisten d:r Krause (Fresenii Zeitschr. 1875, 186) vara omöjligt, och
detta torde mången gång vara förhållandet.

Instruktionens föreskrift har i denna punkt råkat blifva oredig vid
redigeringen men är dock begriplig. Att »hindra lösningen från att
intorka på kärlets väggar» är emellertid knappt görligt (och obehöfligt).
Att då »omröra med små alkoholmängder» utan finrifning är
gifvetvis otillräckligt, hvadan föreskriften ej är fullgod utan lätt kan
föranleda en ofullständig uttvättning.

Stassfurterföreskriften är sämre än instruktionens. Den säger, att
afdunstningsåterstoden skall »i torrt tillstånd finrifvas» (hvilket ofta är
ogörligt), omröras »en gång» med alkohol, spolas på filtrum och der
tvättas. Denna föreskrift är alldeles i strid med stassfurterkemisten
Kr anses uttalande, att det är omöjligt att tvätta kaliumplatinakloriden
ren på filtrum, och måste ofta lemna en oren, för mycket vägande
platinaklorid.

Sammanfatta vi resultaten af ofvanstående, så finna vi, att de här
förnämligast diskuterade metodföreskrifterna lida af följande fel:

Instruktionens metod:
negligerar vid högprocentiga salter bariumsulfatets volym,
negligerar, att bariumsulfatet rycker med sig kali ur lösningen,
tillåter ett klorbariumöfverskott vid användande af 90-%-ig alkohol,
har ej fullgod föreskrift för kaliumplatinakloridens tvättning.

Det andra af de anmärkta felen måste ofta förorsaka kaliförluster så
höga som O.go %. Då metoden i praxis visat sig hos många analytici
gifva ej för låga utan ända till 0.4o till O.so % för höga siffror, så följer
häraf, att de tre andra felen i metoden ofta kunna föranleda mer än
l.oo % för höga siffror i analysen, och att analysens riktighet beror af,
i hvilken grad de olika felen kompensera hvarandra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1896/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free