Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
Om olika jästarter.
Af A. G. Ekstrand.
Intill slutet af 1850-talet visste man ganska litet om jästens natur,
och först med Pasteurs arbeten började man få klart för sig, att
namnet jäst innefattade många olika arter. Pasteur hade nemligen särskildt
studerat öljäsningen och funnit, att vissa sjukliga företeelser hos ölet
berodde på närvaron af främmande ferment, och att större
uppmärksamhet måste egnas åt jästens vidmakthållande i rent tillstånd. Han
försökte äfven renodla jäst för att erhålla distinkta arter, och ehuru
försöket ej fullt lyckades, vann han dock en insigt i betingelserna för
jästens lif och förökning som ingen före honom, och hans iakttagelser
på detta område hafva i många afseenden utgjort grundvalen för senare
årens forskningar. Den teori öfver jäsningsfenomenens inre mekanism,
som han på grund af sina undersökningar uppstälde, var i korthet den,
att jästcellen, som för sin förökning behöfver syre, kan taga detta ur
sockret, hvarvid sockermolekylen sönderspaltas hufvudsakligen i alkohol
och kolsyra. Sockrets jäsning vore således enligt denna teori på det
närmaste förbunden med jästens lifsfunktioner och utveckling. Ehuru
mycket synes tala för denna uppfattning, har den dock numera blifvit
öfvergifven, sedan det visat sig, att jästen utvecklas ännu bättre vidan
utan tillgång på luft.
Först från början af 1880-talet daterar en ny period i
zymotek-niken eller jäsningsindustrien, det var nemligen 1883, som dansken
Hansen beskref sin epokgörande metod för utgallring af en enda
jästindivid, och denna utgallring var det nödvändiga vilkoret för en
verklig renodling af jäst, så till vida som man då var säker om att få ett
material, som härstammade från en enda modercell. Man må nu icke
föreställa sig, att det är någon lätt sak vare sig att utgallra en enda
jästcell ur ett litet prof, som kanske håller millioner deraf, eller att
konstatera, till hvilken art den funna individen hör. Isynnerhet den
senare uppgiften fordrar tid och tålamod. Man måste odla cellen i
passande näringsvätska vid olika temperaturer och iakttaga, om den vid
någon af dessa har benägenhet att bilda sporer eller en slags inre frön,
hvilka, när de äro färdiga, spränga cellväggen och framträda som nya
celler. Emellertid är sporbildningen beroende på många omständigheter,
och man kan få följa cellen genom flera generationer, innan man får
ett bestämdt svar på den framstälda frågan. Den mikroskopiska under
sökningen af sjelfva cellen ger ej tillräcklig karakteristik af dess art, då
de yttre egenskaperna äro temligen vexlande och dessutom ganska lika
hos olika arter.
Sedan genom Hansen’s renodlingsmetod en säker grundval erhållits
för studiet af mikroorganismerna, hafva en mängd forskare beträdt den
inslagna vägen, och man har isolerat jästen från en massa öl- och
vinsorter och funnit, att det ges ett stort antal olika arter och ett ännu
större antal afarter inom det slägte, som på grund af sin förkärlek för
sockerhaltiga lösningar blifvit kalladt saccharomyces. Många af dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
