Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
dersökt för bränneriändamål, men det har dervid visat sig, att den
arbetar alldeles för långsamt, hvadan den icke med fördel kan
användas, åtminstone ensamt. I blandning med annan jäst af typen
Froh-berg ger den hastigare förjäsning.
Hvad pressjästfabrikernas jäst angår, är den en blandning af olika
arter i olika mängd, och man söker i dessa fabriker blott att erhålla
så mycket jäst som möjligt, oberoende af dess beskaffenhet. I
jästfabriker, som arbeta med luftmetoden, händer det ofta, att vild jäst af
det slag, som kallas Kahmhefe, närmast ett slags mögel, inkommer i
jästmassan och utomordentligt ökar jästmängden, men, som denna jäst
ej har någon nämnvärd jäskraft, blir den erhållna jästen dålig. Detta
är måhända den förnämsta anledningen till att s. k. luftjäst anses vara
sämre än bränvinsjäst.
Ännu ett slag af jäst förtjenar omtalas nemligen sådan, som kan
försätta mjölksocker i alkoholisk jäsning. Vanlig öljäst är oförmögen
dertill, den blott förtär mjölksockret. Galaktos förjäses blott med
svårighet af Öljäst, liksom maltos dåligt förjäses af mjölksockerjäst. Sedan
gammalt har man i kephir en känd mjölksockerjäst, men på senare
åren har man isynnerhet vid Institut Pasteur renodlat flera andra slag
och bland dem en, som vid tillräcklig tillgång på mjölksocker kan
bringa förjäsningen ända till 3 a 4 vigtsprocent alkohol och således
ger en dryck, som i styrka kan jemföras med starkt öl och enligt
uppgift har en frisk mousserande smak ungefär som fruktvin. Emedan
vasslan i allmänhet blott innehåller 4 å 5 procent mjölksocker, måste
den afdunstas till halfva volymen för att efter förjäsning kunna ge en
dryck af ofvannämnda alkoholhalt. Genom förjäsning af vasslan, sådan
den är, kan man få en dryck, som till alkoholhalt närmar sig dricka.
Såsom vi sett, hafva Hansens undersökningar öppnat nya utsigter
för zymotekniken, och det dröjer nog ej länge, innan hvarje bryggare
blir lika förtrogen med de olika jästraserna som landtmannen redan
äro det med de olika boskapsraserna. Hvad framtiden kan medföra
inom denna gren af den menskliga industrien, är ej lätt att förutsäga.
Vi hafva sett, att man för några år sedan påträffat i Brasilien och
Kamerun jästarter af ett helt annat skaplynne än de förut kända, och
den möjligheten är långt ifrån utesluten, att man kan påträffa ännu
andra, som ega en än större jäsningsförmåga för dextriner än hvad
Logos och Pombe har. För brännerierna vore en stärkelseförjäsande
jästart naturligen idealet. Men å andra sidan kan man också förädla
de redan kända arterna, så att de bättre motsvara det eller det
eftersträfvade målet, och slutligen kan man t. ex. använda renodlad och
god vinjäst till förjäsning af en för ändamålet preparerad ölvört, då man
får en dryck, som förenar både ölets och vinets goda egenskaper,
såsom det uppgifves om d:r Sätters maltvin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
