Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
2) Fil. kand. G. von Schéele refererade von Bechmanri s senaste
undersökningar öfver diazometandisulfonsyra samt HantzscKs och Schulzes:
om isomera nitroföreningar. — De sistnämnde författarne ha nyligen
konstaterat, att fenylnitrometan uppträder i tvenne isomeriska
modifikationer, hvilka de tilldelat formlerna: C6H5CH2N02 och C6H5CH—N.OH,
\/
O
af hvilka den sistnämnda ensamt är saltbildande. — Denna isomeri
visar mycken likhet med den af Claisen, Guthøeit och Wislicenus
funna isomerin mellan föreningar med grupperna RCH2CO och
RCH — C . ÖH. Såväl de äkta ketonerna som nitroföreningarna äro i
och för sig indifferenta, och båda öfverföras med alkalier till den
hydroxylhaltiga enolformen och isonitroformen, hvilka former ensamt
äro saltbildande.
3) Valdes till referenter efter docenterna Bladin och Balmær, hvilka
afsagt sig uppdraget, fil. kand. G. Hellsing och iil. stud. E. Binman.
Om bestämning af harts i tvål och såpa.
Af John Landin.
Att qvantitativt bestämma harts i tvål och såpa, likasom öfver
hufvud taget i fettarter, har länge tillhört den analytiska kemistens
vanskligare uppgifter.
Den allmännast använda och i alla nyare specialhandböcker angifna
metoden har varit den af Glaääing först föreslagna och sedan af
Gritt-ner och Søilasi samt HiM och Stadier modifierade, hvilken grundar sig
derpå, att fettsyrad silfveroxid är olöslig t eter, under det hartssyrad
silf-veroxid löses deri. Ur det föreliggande profvet har då på vanligt sätt
blandningen af fett- och hartssyror afskilts, lösts i sprit, neutraliserats
med alkali och fälts med silfvernitrat, hvarpå de bildade silfvertvålarna
extraherats med eter, som utlöser den hartssyrade silfveroxiden, hvars
harts afskiljes med saltsyra och väges, under det att fettsyrad
silfveroxid icke skulle af etern utlösas. En principiel olägenhet vidlåder
emellertid denna metod i alla dess modifikationer, nämligen att
olj-syrad silfveroxid är till någon del löslig uti eter, hvadan en viss mängd
oljsyra städse medföljer hartset och en korrektion härför måste
anbringas. Denna korrektion angifves af Gladding vid hans ursprungliga
förfarande till 2.359 mg pr 10 kub.cm. använd eterlösning. Vid den af
Grittner och Szilasi föreslagna modifikationen, der de neutraliserade
fett- och hartssyrorna först fällas med kaliumnitrat, då palmitinsyra,
stearinsyra och en del oljsyra utfällas, hvarpå harts och den del
oljsyra, som förblifvit i lösningen, fällas som silfverfålar för att sedan
extraheras med eter, är korrektionen angifven till 1.6 mg pr 10 kub.cm.
eterlösning. Hitbls och Stadiers modifikation har framför de andra
företrädet, att extraktionen af silfvertvålarna med eter verkställes uti en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
