- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / VIII. årg. /
170

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170

ett bestämdt ämne, är kunskapen om dess egenskaper, så blir
påståendet, att ett visst bestämdt ämne finnes förhanden, utan att hafva något
af detta ämnes egenskaper, nästan rent nonsens. I verkligheten tjenar
detta rent formella antagande blott dertill att förena de kemiska
processernas allmänna förhållanden, särskildt de stökiometriska
mass-lagarne, med det godtyckliga begreppet om en i och för sig
oföränderlig materia. Och likväl kan man med det så utvidgade begreppet
på materia jemte nödiga bihypoteser ej ens omfatta alla företeelser
i den oorganiska verlden, ty materian tänkes såsom något i och för sig
hvilande, oföränderligt, och för att med detta begrepp till utgångs
punkt möjliggöra framställningen af en verld, som är stadd i ständig
förändring, måste det kompletteras med ett annat, som ger uttryck åt
föränderligheten. Ett sådant begrepp utbildades af Galilei, skaparen af
den vetenskapliga fysiken, i och med upptäckten af kraften, såsom en
konstant rörelseorsak. För de föränderliga företeelserna vid kroppars
fall hade Galilei upptäckt en vigtig invariant, som gjorde det möjligt att
förklara dessa företeelser. Med tillhjelp af tyngdkraften har Newton
sedan kunnat förklara himlakropparnes rörelser. Det var isynnerhet
detta framsteg, som framkallade öfvertygelsen, att på samma sätt som
de astronomiska också alla andra fysiska företeelser skulle kunna
förklaras med tillhjelp af samma medel, och detta blef på ett glänsande
sätt bekräftadt, då man fann, att äfven de ömsesidiga rubbningarne i
planetbanorna läto beräkna sig med samma säkerhet och noggrannhet.
Hvad låg då närmare än antagandet, att den teori, som på ett så
fullkomligt sätt förmått återgifva de stora verldskropparnes rörelser,
också måste vara det rätta, ja det enda medlet för att underordna
processerna i atomernas lilla verld under vetenskapens herravälde. Så
uppstod då den mekaniska naturuppfattningen, enligt hvilken alla
företeelser i den liflösa naturen ej kunna hänföras till annat än rörelsen
hos atomer efter lagar liknande dem, som gälla för himlakropparne.
Såsom en nödvändig konseqvens öfverfördes denna uppfattning snart
från den oorganiska till den lefvande naturen, sedan man väl funnit,
att samma lagar, som gälla för den ena, också göra anspråk på sin rätt
vid den andra. Ja enligt Laplaces idé om en verldsformel skulle efter
mekaniska lagar hvarje företeelse i det förflutna och det tillkommande
kunna deduceras medelst matematisk analys. Visserligen skulle dertill
erfordras ett snille, vida öfverlägset den menskliga anden, men dock
till sitt väsen lika och ej principielt skild derifrån. Laplace säger: »En
ande, som för ett gifvet ögonblick kände alla krafter, som äro
verksamma i naturen, och det ömsesidiga läget hos de väsen, hvaraf den
består, skulle, om han annars vore nog omfattande att kunna
underkasta dessa uppgifter analys, i samma formel förena de största
himlakroppars och de minsta atomers rörelser. Intet vore ovisst för honom,
och framtid och forntid stode klar för hans blick. Det menskliga
förståndet erbjuder i den fulländning, som den förmått gifva åt
astronomien, en svag bild af en sådan ande.»

Man märker nu vanligen icke, i hvilken hög grad denna allmänt
utbredda åsigt är hypotetisk, ja metafysisk, man är i stället van att anse den
som ett maximum af exakt formulering för de faktiska förhållandena. I
motsats deremot måste dock betonas, att en bekräftelse på den ur denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1896/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free