Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
längre, än bortblandningen af dessa olikheter genom det hypotetiska
antagandet af deras inre likhet kan göra. Ett bra exempel för dessa
förhållanden lemnar oss den kinetiska hypotesen för gastillståndet,
hvilken ännu är den allmänt gällande. Enligt denna hypotes uppstår
gasens tryck derigenom, att dess smådelar stöta mot kärlets väggar. En
gas trycker lika starkt i alla riktningar, en stöt åter härrör från en
kropp, som befinner sig i rörelse, och rörelsen har en bestämd
riktning, man kan således ej direkt hänföra gastrycket till en stöt; men
den kinetiska hypotesen kringgår denna svårighet derigenom, att den
borttager riktningsegenskapen hos stöten genom antagandet, att stötarne
följa likformigt i alla riktningar utan åtskilnad. I detta fall lyckas
den artificiella anpassningen af de olika energiernas egenskaper; i andra
fall åter är den ej fullt möjlig. Så t. ex. äro faktorerna i den
elektriska energien, tension och elektricitetsmängd, qvantiteter, som kunna
kallas polära, d. v. s. de betecknas genom ett talvärde och ega
derjemte ett tecken på sådant sätt, att två lika storheter med motsatt
tecken adderas till noll och ej till dubbla värdet. I mekaniken äro
sådane rent polära storheter ej bekanta, och detta är grunden till, att
det ej vill lyckas att finna en något så när antaglig mekanisk hypotes
för de elektriska fenomenen. Skulle en mekanisk storhet med
polaritetsegenskaper låta uppställa sig, något som kanske ej är omöjligt, så hade
vi också ett medel att mekaniskt åskådliggöra åtminstone några sidor
af elektriken.
Men om nu också lagarne för naturfenomenen låta hänföra sig
till lagarne för motsvarande energiarter, hvilken vore fördelen deraf?
jo först den, att man får en naturvetenskap fri från alla hypoteser.
Vi fråga ej mer efter krafter, som vi ej kunna påvisa, mellan
atomer, som vi ej kunna iakttaga, utan vi fråga blott efter arten och
mängden af den ut- och inträdande energien. Denna kunna vi mäta,
och allt, som vi behöfva veta, låter uttrycka sig i denna form. Med
den energetiska vetenskapens frihet från alla förutsättningar är en
metodisk enhetlighet förbunden, som särskildt har betydelse för den
filosofiska uppfattningen af naturfenomenen och erbjuder stora fördelar
ifråga om vetenskapens inlärande och förstående. För att blott anföra
ett exempel kunna vi påstå, att alla eqvationer utan undantag, hvilka
hänföra två eller flera olika arter af fenomen till hvarandra, nödvändigt
måste vara eqvationer mellan energiqvantiteter. Detta är en följd
deraf, att jemte åskådningsformerna rum och tid energien är den enda
qvantiteten, som är gemensam för alla olika områden. Emellan olika
områden kan man alltså öfverhufvud ej sätta något annat lika än de
ifrågakommande energiqvantiteterna.
På den frågan, huruvida energibegreppet är tillräckligt för naturens
förstående, svarar Oshvald med nej, ty det ges vissa fenomen, som ej
fullständigt täckas genom de hittills bekanta lagarne för energien utan
visa hän mot principer af ännu större räckvidd, men om dessas form
hafva vi för närvarande knappt en aning. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
