Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
— sannolikt en intermediär bildning af ett nitroprussidsalt. Ett spår
nitroprussidnatrium i kone. cyankaliumlosning åstadkommer blåröd färg.
Undersökningens slutresultat sammanfattas i följande öfversigt:
Med NaOH ger nitroprussidnatrium kvaternärt salt Fe(CN)5Na3NaNÖ2
4- 10H2O, lämpligen kalladt nitritprus sidnatrium. Med alkohol i närvaro
af HCl fås alhylnitritprussidväte t. ex. Fe(CN)5H3N02C2H5 + 2H20.
Med natriumsulfit i alkalisk lösning erhålles sulfitprussidnatrium
Fe(CN)5Na3Na2SOo + 9H20. Analogt bildas arsenitprussidnatrium
Fe(CN)5Na3NaH203As + 9H20. Cyannatrium ger Fe(CN)5NaCN,
ferro-cy annatrium. Natriumamalgam reducerar till ammoniahprussidnatrium
Fe(CN)5Na3NH3 -f 6H20, hvilken kropp äfven resulterar vid
nitroprussid-natriums behandling med ammoniak eller dess fullständiga reduktion
med svafvelalkali eller merkaptan. — Stamsubstansen för dessa
föreningar, prussidnatrium Fe(CN)5Na3H20 + 5H20 eller Fe(CN)5Na3 + 6H20,
uppstår vid fenylhydrazins inverkan på sekundärt eller kvaternärt
nitroprussidnatrium och ger genom direkt förening med NaN02, Na2S03,
Na303As, NaCN eller NH3 ofvanstående dubbelföreningar. Den
allbekanta nitroprussidreaktionen beror sannolikt på bildning af någon
violett reduktionsprodukt.
Hofmann betonar att han t. ex. i formeln Fe(CN)5Na3NaCN skrifver
NaCN särskildt blott för analogiens skull. Det finnes väl ingen grund
att antaga att de fyra vid ferrocyanid bundna saltmolekylerna deltaga
på olika sätt i molekylens byggnad. Enligt Werners teori kan man
antaga, att omkring jernatomens koordinatställen sex grupper: CN, N02,
NH3 ete. lagras, så att alkaliatomerna stå utanför komplexen i en
andra sfer.
Om acetylen.
Referat af Å. G. Ekstrand.
Acetylen har på sista tiden låtit så mycket tala om sig, att hvarje
nytt bidrag till kännedomen derom har ett visst aktuelt intresse, och
detsamma torde kunna sägas om ett alldeles nytt arbete af Baoult
Pictet om acetylen, dess historia, dess nutid och framtid, hvaraf jag
här vill lemna ett referat. Acetyléngasen är visserligen känd sedan
länge, i det att engelsmannen É, Davy 1836 först lärde känna
densamma. Sedermera har isynnerhet Berthelot studerat den och angifvit
många metoder för dess framställning. En jemförelsevis enkel metod
härför, nemligen med tillhjelp af vanlig lysgas, har angifvits af Bieth;
man låter lågan i en vanlig Bunsenbrännare slå ner och leder den
ofullständigt förbrända lysgasen genom amoniakalisk
kopparklorurlösning, då man erhåller en röd fällning af acetylénkoppar, C2H2Cu20,
hvarur acetylen kan utdrifvas genom kokning med koncentrerad
klorvätesyra.
Den förste, som framstälde acetylen ur kalciumkarbid och vatten,
var Wöhler, 1862, men ända tills för 3 eller 4 år sedan kunde man ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
