Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
5) Ingeniör J. Landin redogjorde i ett föredrag, som kommer att
införas i denna tidskrift, för nyare extraktionsmetoder för guldmalmer
och förevisade i samband dermed prof på guldmalmer från Transvaal.
Tillika omnämnde föredraganden, att han sjelf utarbetat en metod för
guldextraktion, hvilken för närvarande vore föremål för patentansökan
och derför ej ännu kunde beskrifvas.
Under den härpå följande diskussionen upplyste d:r Norblad med
afseende på den s. k. cyanidprocessen, att finfördeladt guld mycket lätt
upptages af cyankaliumlosning, och beskref den metod, som vid
Rörstrands porslinsfabrik användes att tillvarataga guld på färgpenslar o. d.
Då dessa föremål ej längre kunna begagnas, glödgas de, och askan
extraheras med cyankaliumlosning, hvarur guldet sedan utfälles med
Svafvelsyrlighet. På detta sätt återvinnes årligen omkring 1 kg. rent
guld. Kaliumguldcyanuren är svårlöst och låter t. o. m. lindrigt tvätta
sig. Det bästa medlet för guldets utfällning ur dess förening med
cyankalium hade han funnit vara Svafvelsyrlighet, ty dermed utfälles
det ögonblickligt och såsom ett kompakt pulver, hvaremot oxalsyran
utfäller guldet i svampform. Hr Landin betviflade, att Svafvelsyrlighet
med fördel kunde användas i storindustrien, helst som den komme att
medföra en betydlig blåsyreutveckling. I öfrigt yttrade sig äfven hrr
Petersen och Waller.
6) Anmäldes, att till medlemmar af Samfundet blifvit föreslagne:
fil. licentiat Rob. Maiizeliiis samt ingeniörerna T. Rosendahl, Victor
Törnéll, V. Barth och John Ohlson.
Kemiska sektionen i Upsala.
Sammanträdet den 4 Februari 1897.
1) Beslöt sektionen att följa samma arbetsordning som föregående
termin.
2) Valdes till sekreterare fil. känd. C. von Scheele.
o) Valdes till preparat- och kassaförvaltare docenten N. A. Langlet.
4) Valdes till referenter fil. känd. G. Hellsing och fil. stud. E.
Rinman.
Ljustillverkningen i Kina.
Af N. A. Alexanderson.
Kineserna använda två belysningssätt: lampor och ljus.
Lamporna utgöras af små porslins- eller jernvaser, hvari brännes
en billig, fet olja. Veken utgöres af den porösa märgen hos en i riklig
mängd, vid de många dammarna, förekommande kärrväxt »Ding-chou».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
