- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / IX. årg. /
36

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

en påse af palmblad och denna blifvit upphängd på trädgrenarna, är
förarbetet slut.

Efter några dagar börja, tack vare solvärmen, de utkläckta
insekterna krypa fram ocb utbreda sig som ett brunt öfverdrag på grenarna.
Under insektens tillväxt öfverdrages grenarnes öfre yta med en hvit
substans — vaxet — hvilket direkt afsöndras från insekterna, och i
hvilka afsöndringar de så småningom erhålla sin graf.

I slutet af Augusti afskäras grenarna och kokas i vatten, hvarvid
vaxet kan tillvaratagas och efter omsmältning gjutas i formar samt
efter afsvalning transporteras, vederbörligen embalieradt.

I Kia-ting-fu lägger insekten inga ’ågg, och anses detta bero på för
kallt klimat. Den rikliga vaxafsöndringen anses bero på ett sjukligt
tillstånd, uppkommet af dietfel.

3,000 äggsäckar producera 1.5 kg. vax. 1892 kostade 1 kg. af detta
vax 3 kr. 60 öre här i Stockholm. Det höga priset har sin orsak dels i
tillverkningssättet dels deri, att ljus af detta vax hafva betydelse i den
kinesiska religionen.

Det kinesiska vaxet, som är ett verkligt vax, och hvars
hufvudbeståndsdel utgöres af cerotinsyrad ceryloxid

har en Stelningspunkt af 80 C. och är lätt lösligt i benzol.

De nu beskrifna råämnena användas som de äro i
ljustillverkningen, hvadan sålunda i Kina icke förefinnes annan ljusindustri än
den äfven här i den förhistoriska tiden kända, och som vi kunna kalla
talgljus tiden.

Vekarna till de kinesiska ljusen utgöras af ett vassrör, kring
hvilket tätt viras den förut omnämnda växtmärgen. Genom att upprepade
gånger doppa denna veke i smält talg erhålles den önskade
ljustjockleken. Slutligen doppas ljuset i smält kinesiskt vax, hvarigenom det
dels blir hvitt och dels erhåller en hårdare yta.

I nedre ändan putsas ljusen och en del bortskäres för att göra
veken fri, hvarigenom ljuset kan fastsättas på en å ljusstaken anbragt
spets och sålunda brinna ända till slut, en anordning som visar, huru
sparsam het framdrifver genialiska uppfinningar.

Utom hvita ljus förekomma isynnerhet vid tidpunkten för de
offentliga festerna färgade ljus, och, som festerna alltid böra bära en
glad pregel, — röda ljus. Framställningen af t. ex. röda ljus tillgår’så,
att ljusen doppas i vax färgadt rödt med oxtungörten (Anchusa tinctoria).
Ljusen spela en stor roli i det himmelska riket; det förekommer
ingen fest, der de ej nyttjas i stor mängd, och i synnerhet vid
årsskiftet är åtgången stor.

De olika religiösa ceremonierna vid den buddhaistiska gudstjensten
fullgöras vid skenet af ljus, som äro betäckta med lefnadsregler och
tänkespråk i förgylda bokstäfver. Dessa bokstäfver erhållas genom
att först skrifva pa ljuset med limämne och derpå anbringa
bladguld eller bronser. I Peking förekomma ljus af Pe-la-vax, som äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1897/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free