- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / IX. årg. /
57

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

import: export:

1880 4,564 hi. 910 hi.

1890 5,113 » 605 »

Lägges importöfverskottet till den inhemska tillverkningen, beräknas
konsumtionen på följande sätt:

Öl och porter. Dricka.

Är Folkmängd. inalles I pr individ inalles I pr individ

hi. liter. hi. liter.

1880 4,565,668 628,683 13.8 489,700 10.7

I 1890 i 4,784,981 | 971,237 j 20.3 j 924,447 | 19.3 |

Detta gäller blott salubrygden, om husbehofsbrygdens omfattning
föreligga inga uppgifter.

Svagdricksförbrukningen har således ökats något mer än
ölförbruk-ningen, och man finner samma resultat, eller att medelstyrkan hos
maltdryckerna märkbart aftagit, om man jemför förhållandet mellan
maltåtgången och den vunna; maltdryeksqvantiteten, ty 1880 gåfvo 100 kg.
malt öfverhufvud 500 liter öl och dricka, 1890 åter 530 liter. Detta
förhållande beror helt visst derpå, att lager- och iskällardricka mer och
mer börjat undantränga det starkare ölet såsom måltidsdryck. Hvad
som på 1600-talet kallades starköl var beredt på vida extraktrikare
vört än nutidens starkaste öl, ty, som vi ofvan anfört, stadgade 1622
års förordning, att starköl skulle vara så beredt, att man ej fick mer än
174 tunna öl af 1 tunna malt; enligt 1890 års uppgifter synes det
maltstarkaste ölet hafva gifvit 1.46 hi. pr. 1 hi. malt.

Med afseende på nutida maltdryckers beskaffenhet må nämnas, att
under 1880- och början af 1890-talet de här i landet tillverkade
maltdryckerna i det stora hela kunde hänföras till någon af följande
hufvudslag, der de anförda siffrorna beteckna medeltal af en hel mängd analyser:

I I Alkoholhalt 1 E^ftkt- I stamvör. I Utjäs- I

/;/■ ... . , , I • T tens styrka. nmg?"

Ojverjasta: vol. % | vigt % pr 100 gr. grad.

porter ................................. 7.05 I 6.07 I 7.22 I I8.52 ] 61.2

svensköl.............................. 3.13 I 2.47 7.53 12.26 39.6

fatsvagdricka ..................... I.33 I.04 2.87 4.96 43.o

Under jästa:

bajerskt lageröl .................. 5.35 4.24 5.79 13.92 58.3

ipilsneröl.............................. 4.72 3.76 4.77 11.92 60.1 I

[iskällar- och lagerdricka......| 3.28 | 2.62 | 3.33 | 8.47 | 6O.5

Om man delar maltdryckerna blott i två stora grupper, nemligen
öl och dricka, finner man med ledning af Svenska Bryggareföreningens
skatteförslag af 1894, att af 100 kg. malt i allmänhet erhållas 8.80 hi.
fatdricka, men blott 3.92 hi. bajerskt öl och porter, hvarvid skilnad ej
göres på lager- och pilsneröl. Under antagande, att 1 hi. malt väger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1897/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free