Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
man förut, att alla växter, som föra kolhydrat, behöfva för sin
utveckling rikliga kalimängder och deraf förmodade man, att kalit stod i ett
visst förhållande till dessa ämnens bildning, men beviset, att så är,
har först för 3 år sedan lemnats af Hellriegel, som påvisade vid sina
exakta försök med sockerbetor, att, om man steg för steg undanhåller
kali i växtnäringen för sockerbetan, så sjunker vid en viss punkt af
vegetationen sockerhalten ensidigt, jemte det att torrsubstansmängden
minskas; således är härigenom bestämdt påvisadt, att kalit står i visst
förhållande till kolhydratens bildning. Härmed är lik visst icke sagdt,
att icke kalit har andra funktioner inom plantan, ty i all protoplasma
finnas ansenliga kalimängder, och protoplasmans verksamhet är öfver
hufvud taget otänkbar utan närvaro af kali.
Magnesiumoxiden synes spela en viss roli vid bildningen af frönas
kväfveföreningar, ty i fröna finnas stora mängder magnesiumfosfat; den
synes dessutom inom växten hafva andra funktioner, som ännu icke
äro bekanta till sin natur. Att kväfvet är ett oumbärligt växtnärande
element framgår sjelfklart af det faktum, att ägghvitämnena äro
kväfveföreningar. Utan tillräckliga kväfvemängder är en bildning af
protoplasma med sin mångfald af fint organiserade kväfveföreningar omöjlig,
och från dessa utgår ju öfverhufvud hela plantans ämnesväxling.
Oförklarad är ännu klorens roli i växten. Man har påstått, att den
är nödvändig till bildande och transporterande af stärkelse, men nyare
undersökningar hafva i någon mån dragit detta i tvifvelsmål*).
Natrium och kiselsyra synas vara oväsentliga, ehuru de under vissa
omständigheter synas vara till nytta. Så har P. Wagner visat, att
natrium kan till en del ersätta kalium, så att en planta kan bringas
till högsta produktion med en mindre kalimängd, såvida en viss mängd
natrium är förhanden. Framförallt synas dessa ämnen göra nytta på
det sätt, att plantan synes behöfva mineraliska näringsämnen för ett
dubbelt ändamål. Ty å ena sidan stå vissa mineralämnen i ett bestämdt
förhållande till bildningen af bestämda föreningar i plantan, men å
andra sidan synes plantan hafva ett visst behof af mineralämnen
derutöfver, hvilket man skulle kunna kalla plantans »mineralhunger».
Denna hunger behöfver icke stillas genom bestämda ämnen utan genom
indifferenta mineralämnen i allmänhet. Detta känner man bäst genom
ett försök af Emil Wolff, som fann, att för, produktion af 100 delar
torrsubstans i hafreplantan åtgingo 0.5 gr. fosforsyra, om han gaf de
öfriga mineralämnena: kaliumoxid, calciumoxid, magnesiumoxid och
svafvelsyra i öfverskott. För dessa näringsämnen fastställde han följande
mängder till produktion af 100 delar torrsubstans i hafreplantan (hvarje
gång med öfverskott af de öfriga näringsämnena), nämligen:
Fosforsyra.............................. O.öo gr.
Kaliumoxid........................... O.so »
Calciumoxid ........................ O.25 »
Magnesiumoxid..................... O.20 d
Svafvelsyra........................... O.20 »
I.95 gr.
•) För omkring 20 år sedan fördes en strid om klorens betydelse såsom
växtnäringsämne. Nobbe påstod, att den var nödvändig, Knop visade, att växter
kunde fullt utbildas utan klor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
