Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
ugn, ej för att ersätta träkol vid beredning af qvalitetsjern, utan för
blåsning af gjuttackjern, motsvarande det engelska gjutjernet, hvaraf i
Sverige konsumeras betydande mängder. Sådant jern skulle också
kunna exporteras i st. f. den råa jernmalmen från våra stora malmfält.
För hushållsbehof torde väl torfbriketter ega företräde framför
torf-kol, enär de förra mest likna ved, för hvilket våra hushållseldstäder
för det mesta äro inrättade. Briketterna äro derjemte snyggare, de
hvarken sota eller stofta af sig.
Torf som textilämne. I många mossar i mellersta och södra Sverige,
mera sällan i Norrland, förekomma bland såväl hvitmossa som
bränntorf fibrer, utgörande oförruttnade lemningar af Eriophorum- och
Scirpus-arter, som vuxit eller växa på mossen. Dessa fibrer, som äfven finnas
i andra europeiska länders torfmossar, har man på senare åren börjat
uppsamla och använda som textilämne. Den till c:a 40 % vattenhalt
lufttorkade torfven krossas till ett groft pulver, hvarefter mossan siktas,
då de långa fibrerna stanna på sikten och torf pul vret går igenom.
Pulvret torkas och användes som bränsle på sätt ofvan angifvits; fibern
kan sådan den lemnar sikten ej användas som textilämne, utan måste
dessförinnan genomgå åtskilliga rensningsprocesser, som det blefve för
långt att här beskrifva. Fibrer, som tillverkats vid den nu nedlagda
torfpulverfabriken vid Eimhult, hafva undersökts af prof. G. Sellergren
och resultatet har stått att läsa i Tekn. Tidskr., hvaraf framgår, att
fibern är af ullhårets längd och dess styrka i medeltal 9.9 kg. pr qvmm.
medan ullhårets styrka är 11 och träfiberns 8 kg. pr qvmm.
Angående beskaffenheten af tre sorters väfnader, som framstälts af
torffibrer i Sverige och i hvilka uti inslaget ingingo 40 % torffibrer och
60 % ull, meddelar prof. Sellergren, att hållfasthetsprofven hos
väfnaderna på en bredd af 161 mm. voro resp. 84, 145 och 159 kg.,
motsvarande pr cm. bredd 5.2, 9.o och 9.8 kg. Sträckbarheten var 45—50
procent. Vid leverans af s. k. kommisskläde till staten erfordras en
hållfasthet af minst 125 kg. eller 7.7 kg. pr cm. med en sträckbarhet
af 42 %, hvaraf framgår, att torftygets egenskaper i det hänseendet äro
goda. Att resultatet kan blifva ännu bättre, synes af följande ord,
hAarmed prof. Sellergren afslutar sin uppsats: »Af de anförda resultaten
synes framgå, att torffibern väl lämpar sig såsom fyllnadsämne till
såväl gröfre som finare väfnader. Med användning af lämpliga maskiner
för bearbetningsprocesserna bör dock garnets och väfnad ens styrka i
väsentlig grad kunna ökas. Den kanhända vigtigaste egenskapen hos
en väfnad, afsedd för beklädnad, nemligen dess motståndsförmåga mot
nötning, har dock förf. ej varit i tillfälle att i detta fall utröna,
hufvudsakligen på grund af bristen på lämplig apparat för detta ändamål.
För praktiska behof torde dock ofvanstående, för väfnader mest
användbara hållfasthetsprofningar vara tillfyllestgörande.))
Keramiken på Stockholmsutställningen 1897.
Af Harald Almström.
Nordiska utställningen i Stockholm har att uppvisa synnerligen vackra
alster på nästan alla industriens områden, och vid ett närmare studium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
