Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Under iakttagande af förut angifna föreskrifter för inversionen synes
man kunna erhålla 6.5 kg. absolut alkohol af 100 kg. sågspån.
Sågspånsspriten har en något vidbränd lukt, men genom kolfiltrering och
omdestille-ring torde smaken väsentligen kunna förbättras. Till jemförelse må nämnas,
att 100 kg. potatis, alltefter stärkelsehalten, gifva 8—12 liter abs. alkohol.
Priset på sågspånsbränvin torde kunna beräknas till omkring 4 öre
pr liter af 50 %y hvaremot potatisbränvin af samma styrka kostar i
tillverkning omkring 12 öre pr liter. Ur ekonomisk synpunkt bör
således sågspånsbränvin hafva bestämda fördelar, om man nemligen kan
finna reningsmetoder, som aflägsna dess egendomliga lukt och smak.
A. G. E.
Den kemiska industrien på
Stockholmsutställningen 1897.
Af Alf. Larson.
Grundvalen för kemisk industri i trängre bemärkelse eller
kemikalieindustri bilda stenkol, koksalt, kalisalter, svafvel eller svafvelkis samt
eldfasta tegelfabrikat. Enär dessa ämnen utom det sistnämnda i
afsevärd mängd ej förekomma i Sverige och, utom svafvelkis, ej ens i
Skandinavien, är det klart, att de nordiska länderna stå tillbaka för
kontinenten och England inom kemikalieindustrien. Att grunda t. ex. en
alkaliindustri enligt de gamla metoderna på importerade råvaror låter
ej gärna tänka sig, icke allenast derför att dessa här blifva dyrare än
der de finnas i naturen, utan äfven af den orsak, att en fabrikation,
baserad endast på den skandinaviska marknaden, icke skulle blifva
tillräckligt stor för att kunna konkurrera i prisbillighet med Englands
jettefabriker, om också råvarorna voro lika billiga som der.
Den mängd stenkol, som brytes i Skåne, var år 1895 endast 223,652
ton, medan importen af stenkol och koks år 1896 utgjorde tillsammans
2,050,151 ton. Af den brutna mängden svenska stenkol användes
ungefär 40 % för beredande af eldfasta produkter af den lera, som
åtföljer de skånska stenkolen. Tack vare förekomsten af eldfasta leror och
stenkol i samma grufvor, har hos oss tillverkningen af eldfast tegel, rör
och klinker tagit ett sådant omfång, att den icke allenast lemnar oss
vårt eget behof deraf af yppersta qvalitet, utan att äfven år 1895
exporterades för öfver 1,600,000 kronor. De mest framstående tillverkarne
och utställarne af produkter hörande till den gröfre lervaruindustrien
äro uteslutande svenska, nemligen Höganäs’, Billesholm-Bjufs och
Skromberga aktiebolag.
Den för kemisk industri vigtiga råvaran svafvelkis brytes
visserligen i ringa mängd i Sverige, enligt den officiella statistiken för år
1895 uppgående till endast 221 ton, hvartill brytningen sjunkit från
1659 ton år 1891, medan produktionen af svafvel förstnämnda år
alldeles saknas. Importen deremot af svafvelkis till Sverige är numera
c:a 20,000 ton pr år och af svafvel c:a 7,000 ton. Större delen af i
Skandinavien använd svafvelkis kommer från Norge och levereras af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
