Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Man torde kunna säga att läderindustrien står högre i både Norge
och Danmark än i Sverige, hvarest arbetsmetoderna icke gjort lika stora
framsteg som inom andra industrier. Att denna industri hos oss är
obetydlig, framgår bäst deraf, att i landets 575 garfverier år 1895 endast
tillverkades 1,684 ton af inemot 6,830,000 kronors värde, medan
importen af beredda hudar och skinn, utom pelsverk och skodon, samma år
utgjorde 3,426 ton med ett värde af 9,650,000 kronor. Det förnämsta
framsteget på detta område torde presteras af Venersborgs läderindustri-’
aktiebolag, som grundades för ett par år sedan och på kort tid med
hjelp af elektricitet garfvar såväl sulläder som skinn till en produkt af
prima beskaffenhet.
Den svenska tändsticksindustrien är verldsbekant och har varit
banbrytande på sitt område, och än så länge dominerar den
verldsmarknaden. I Sverige finnas 27 tändsticksfabriker med ett tillverkningsvärde
af öfver 8 mill. kr. pr år. Utförseln är 16 mill. kg. med nära 8 millioner
kronors värde. På utställningen förekomma Jönköpings tändsticksfabriks
aktiebolag, den äldsta i verlden, hvad säkerhetständstickor beträffar,
Tändsticksfabriksaktiebolaget Vulcan, Nitedals tändsticksfabrik i Kristiania
m fl. framstående representanter för denna för vårt land säregna
industri, som numera hemtar större delen af råvarorna från utlandet för
att åter exportera dem i förädlad form.
Färgeriindustrien i Skandinavien är hvarken i qvantitet eller i
qvalitet så högt utvecklad som i andra länder. Färgeriaktiebolaget
Levanten i Göteborg och A. & H. Meyer i Köpenhamn äro de förnämsta
utställarne1). Sverige hade dock år 1895 261 färgerier med en
»färgeri-löns> af nära 4 mill. kr.
Stärkelsefabrikationen är i Sverige mest en husslöjd och alla de 68
fabrikerna äro belägna på landsbygden. Tillverkningsvärdet var år 1895
756,674 kronor. Den mest betydande2) fabriken, som derjemte är
rationelt inrättad enligt nyaste metoder, eges af Heppe fccbriksaktiebolag.
Detta bolag utställer, utom stärkelse, gul och hvit dextrin, gummitin
(= dextrin i gummiliknande bitar), utmärkt stärkelsesocker och
stärkelsesirap, sågo- och tapiocagryn samt sockerkulör. En utställning af
sirap och sockerkulör har också Aktieselskabet Fabrikken »Fiducia-» i
Köpenhamn.
En industrigren, som i de nordiska länderna har stor betydelse,
isynnerhet för den skandinaviska halfön, är pappersmasse- och
pappersindustrien. Sverige har 55 pappersbruk och 110 pappersmassefabriker.
Af papp och papper framställas årligen 60,000 ton med ett värde af
13,5 millioner kronor och af trä-pappersmassa 92,000 ton kemisk och
130,000 ton mekanisk med ett värde af tillsammans 16 mill. kronor. Af
papper exporteras årligen för 8 mill. kronor och af pappersmassa för 13
mill. kronor. Dessa siffror gälla för år 1895. Nu torde exporten af
kemisk massa vara 100,000 ton och af mekanisk pappersmassa 80,000
ton till ett sammanlagdt värde af öfver 15 mill. kronor. Den första
fabriken för mekanisk trämassa anlades år 1857 vid Trollhättan och
den första för kemisk massa år 1872 vid Wermbohl. »Till sulfit- och
x) G. G. Folcker’s skön färgeri har blifvit förbigånget af förf., se protokollet onder
Kemistsamfundet. Red.
2) Se i afseende härpå protokollet under Kemistsamfundet. Med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
