- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / IX. årg. /
153

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Blomstrand sökte behålla hvad han ansåg dugligt af Berzelii läror,
så hans elektrokemiska teori, den principiella skillnaden emellan
haloider och amfider. Han höll på kopplingen derför, att denna syntes
honom vara kolatomkedjorna, den fasta atombindningen in nuce.
Framför allt kämpade han för det vexlande atomvärdet. För att få en
sjeltständighet i detta begrepp, något annat och mera än som låg i
de multipla proportionernas lag, antog han, att vätet och syret hade
konstant atomvärde. För att få fram amfidbegreppet antog han, att
syreatomen i vattnet i sin ena frändskapsenhet var positiv, i den andra
negativ i enlighet med formeln +H- O +H- Om atomvärdet trodde han sig
kunna ådagalägga, att det vexlade antingen på jemna eller ock blott på udda
tal. Detta var enligt Blomstrand också Berzelii ledande åsigt, fast han,
såsom Blomstrand sade, räknat efter syret såsom enhet. Ett element
på olika atom värdestadier är, så att säga, skilda element, och den
elektrokemiska egenskapen af negativitet eller positivitet »predisponerar» (ett
preberzelianskt uttryck) till neutralitet, hvilket det vexlande
atomvärdets mekanism möjliggör. Såsom exempel användes klors inverkan
på alkalier jemte salpeterbildningen efter äldre förklaringen.

Den tänkande menniskan, filosofen, har sedan gammalt trott sig
finna, att i naturen som i lifvet motsatserna jaga hvarandra,
tillintetgöra hvarandra. Det var i hufvudsak detta, som låg på bottnen af
Berzelii elektrokemiska teori. Såsom naturvetenskaplig teori i modern
mening hvilade den emellertid på alltför få och icke mera ingående kända
fakta. Den led dessutom af det principiella felet, att syror och baser
antagas vara unipolara. Den var helt enkelt ett skema, men skematisk
det är just hvad naturen icke är, tvärtom, der löper en lefvande ande
igenom densamma.

Detta motsatsens begrepp jemte det vexlande atomvärdet blifva
för Blomstrand detta »sesam öppna dig», blifva hvad phlogiston var för
1700-talets, hvad svafvel och kvicksilfver var för 1600-talets kemister, det
som likt klockarfar i visan skulle allting bestyra. Detta träder
tydligast fram i hans vattenformel, hvars underlag och enda underlag just
är motsatsens idé, drifven till sin högsta potens. Denna talisman förde
Blomstrand onekligen icke utan talang. Det ligger emellertid en fara i
antagandet af en predisponerande frändskap. Den kommer oss alltför
lätt att förvexla hvad som sker i naturen med det, som sker i vår
hjärna. Denna senare blir alltför lätt predisponenten. Men det är just
hvad den ej får blifva; det är naturforskningens uppgift att förhindra
detta. Till frändskapsföreteelsernas väsen kunde visserligen Blomstrand
ej föra oss, ja han förmådde ej ens lyfta en smula på täckelset.
Erfarna mästare arbetade emellertid oaflåtligt på att studera maskineriet
till denna ridå. Det var omsider vår Svante Arrhenius beskärdt att i
sin elektrolytiska dissociations-teori finna en ådra, som löper igenom
all naturen, och hvars befruktande flöden nu öfverallt visa sina
verkningar, ja

»Till djupet, de eviga lagarnes hem,
Som bilda den hvälfvande verlden,
Han segrande trängde och blottade dem,
Bestämmande krafternas värden.»


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1897/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free