Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans »Chemie der Jetzzeit», der han med en oerhörd djerfhet svängde
kritikens gissel, skulle, så tycker man, slagit ned såsom en bomb,
vållat en litterär fejd. Så var emellertid långt ifrån fallet. Han fick
vänta i 26 år på smällen. Han hade som mången annan kämpat för
ammoniumteorien, för kväfvets 5-värdighet. En sådan
ammoniumförening ansåg han ock, i motsats mot Kekulé, föreligga i de bekanta
diazoföreningarne. Naturen har alltid visat sig rikare än man föreställt
sig henne. Genom Bamberger’s och Hantzsch’s epokgörande
undersökningar framgick det, att både Blomstrand’s och Kekulé’s formler ha sina
motsvarigheter i verkligheten och så, att de vanliga färglösa
diazoföreningarne verkligen äro diazonium-föreningar, såsom Blomstrand antog.
Detta gladde honom oerhördt, han fick liksom nytt lif. Han skref en, ja två
uppsatser, deri han med en för en 70-åring oerhörd kraft gör en revy öfver
hithörande förhållanden. Tillika uppträder han såsom skiljedomare
emellan Bamberger och Hantzsch, af hvilka den senare förfäktade, att den
egentliga azoformen existerar i två stereomera former. Med stöd af från
Bamberger erhållna experiment gaf han åt denne segerpalmen. Detta
var nu ett förhastadt steg. Det visade sig, att de af Bamberger angifna
fakta icke äro riktiga, såsom Hantzsch kort efter på ett slående sätt
lade i dagen.
Förflutna sommar återgaf honom knappt hans krafter. Hans
verksamhetsbegär var emellertid ej uttömdt. Han antydde, såsom nämndt,
sin villighet att nästa år hålla föredrag om Berzelius. När emellertid
Akademiens uppdrag kom, synes det ha ingifvit honom fruktan. Den
5 dennes måste han intaga sjukbädden, lifslågan började att flämta,
efter 4 timmar slocknade den.
Blomstrands lynne afspeglade sig till och med i hans gång.
Antingen halfsprang han eller gick endast steg för steg. Han gjorde städse
ytterst knapphändig toalett. I laboratoriet fann man honom alltid klädd
i en fotsid nattrock, en gammal hatt på hufvudet, pipa i munnen.
Tobaken låg för bekvämlighetens skull lös i fickan. Var han vid godt
lynne, var han oftast mycket gemytlig och treflig, eljest lätt motsatsen.
Han var en ifrig politiker af konservativ riktning. Hans religiositet tog
sig aldrig några synbara yttre former. Äfven han liksom vi alla torde
väl såsom den unge Herakles någon gång stått vid skiljovägen, men han
misstog sig ej i valet. Han var nära nog en spartan i sitt lefnadssätt.
Blomstrand var aldrig gift. Han var visserligen långt ifrån någon
kvinnohatare, tvärtom han skämtade gerna med unga flickor, men hans sinne
tycktes aldrig hunnit rotfästa sig vid någon.
Sådan var denne man. Jag har sökt att ge en svag bild af både
hans förtjenster och fel. De voro ej svåra att leta fram bådadera. Jag
har stått vid hans sida i 22 år och varit uppfylld af lärjungens
tacksamhet, ja i yngre åren nästan hyst beundran för honom, men man
kunde också ibland knappast undgå att beröras i motsatt rigtning
af hans till ytterlighet svaga karakter. Hans hjerta var emellertid i
grunden så godt, att man aldrig kunde upphöra att hålla af honom.
»Det gifs en helig eld, som aldrig bränner,
Hvars ljufva värma menskligheten känner,
Hvar fins en svensk, som ej i tysta böner
Välsignar Sveriges hädangångne söner».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
