Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
emellertid, att det är den lefvande protoplasman, som åstadkommer
jäsningen, och häri ligger beröringspunkten med Pasteur.
Denna NägeWs teori torde vara den ännu gällande, ehuru dess ena
moment, att det är den lefvande protoplasman, som åstadkommer
jäsningen, i det hela af den nyaste forskningen ej vunnit i sannolikhet,
och hvad rörelsen beträffar, kan det ju icke blifva någon verklig teori,
med mindre den antagna rörelsen kan på något sätt preciseras.
Fermentteorien.
Emellertid hade den uppkomna renkulturtekniken slappat intresset
för forskningar rörande jäsningens natur. Man fick annat att tänka
på än utfunderandet af jäsningsteorier. Der förelågo ju hela verldar,
som skulle utforskas, hvilkas krafter skulle danas för att tjena
menniskan. Denna pågående forskning och den derpå stödda praktiken
ha, som vi väl veta, på det tydligaste lärt sanningen af detta ^natura
in minimis maxima», naturen är störst i det lilla. Erfarenheten har
ju lärt, att dessa små encelliga varelser icke blott förete slägten och
arter utan till och med kulturvarieteter, hvilket ju förutsätter en
individuel variationsförmåga.
Se vi nu på alkoholbildningen, så finna vi ju några jästsvampar
åstadkomma en stark förjäsning, andra åter endast en svag, ett tredje
slag åter ingen alis. Vi finna ock alkoholjäsning bland vissa bakterier
och mögelsvampar, under det andra närstående arter ej producera någon
alkohol alis. Taga vi vidare hänsyn till, att praktiken på det tydligaste
visar, att luft är lika nödvändig för jästsvamparna som för andra
organismer, så synas vi häri hafva om ej klara bevis så dock fasta
hållpunkter för antagandet, att alkoholjäsningen endast är en
accessorisk egenskap hos jästen, afsedd att gagna den i kampen för
existensen. Liksom den giftbildande förmågan hos ormar är mycket olika,
så är den alkoholbildande förmågan hos jästen variabel. Och hvad
har det väl blifvit af albuminaternas lätta sönderdelning? Den
moderna steriliseringstekniken lär ju, att äfven vid närvaro af luft äro
dessa nästan lika stabila som gråstenar. Det är sålunda tydligt, att
hvarken Liebig’s, Pasteur’s eller NägeWs uppfattning af jäsningens natur
kan påkalla något stod i den moderna forskningen.
Det måste ju påtagligen vara ett visst organ eller ett af ett visst
organ produceradt sekret, som åstadkommer den jäsande förmågan, hvilket
organ kan tänkas vara borta, utan att jästens lif omedelbart upphör.
Intet annat synes mig vara möjligt. Man kan väl tycka, att en
jästcell och än mer en bakterie är för liten för att ha särskilda organ.
Men man får ju icke förglömma, att till och med de högre djurens
sädeskroppar långt ifrån äro så stora som en medelstor jästs vampcell,
och dock förmår en sådan fortplanta individuella egenskaper generationer
framåt. Man bör erinra sig, att äfven den minsta bakterie utgör en
hel verld, hvarifrån utgå milliarder sjelfständiga kroppar.
Den stora roli, som de s. k. oorganiserade fermenterna eller enzymerna
spela i en mångfald fysiologiska processer, hade relativt tidigt börjat
ådraga sig forskarnes uppmärksamhet. Det först kända enzymet är ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
