Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
det allbekanta, bryggarnes faktotum, diastas. Det låg nu nära till
hands att antaga, att jäsningen åstadkommes af ett af jästen bildadt
enzym. Denna åsigt uttalades redan i slutet af 50-ta]et och står för
öfrigt Liebig7s ganska nära, ehuru den ingalunda sammanfaller dermed.
Kemisterna ha väl i allmänhet haft benägenhet för detta antagande,
hvilket emellertid ej kunnat göra sig gällande af brist på direkta
bevis. Det finnes ju onekligen också andra saker som göra analogien
emellan jäsning och fermentverkan långt ifrån slående. Ett enzym
åstadkommer t. ex. stärkelses öfverförande i socker, hvilket sker under
upptagande af vatten, eller ägghvitas öfverförande i pepton, hvilket ock är
en vattenupptagningsprocess. Samtidigt karakteriseras enzymets verkan
deraf, att mera kompliceradt sammansatta kroppar (stärkelse, ägghvita)
dervid spaltas i enklare (socker, pepton), hvarvid de uppkommande
enklare kropparna stå de ursprungliga i öfrigt mycket nära. Den
alkoholiska jäsningen åter är en helt annorlunda ingripande kemisk process
af långt mera komplicerad beskaffeehet. Enzymernas verkan kan också
såsom bekant medelst syror eftergöras. Att få socker att sönderfalla i
alkohol och kolsyra låter sig deremot icke genom några kemiska medel
åstadkomma. Det har också påpekats den skilnaden, att vid
ferment-verkningarne sker omsättningen glatt utan bildandet af biprodukter,
vid den alkoholiska jäsningen bildas deremot utom alkohol och
kolsyra också i ringa mängd glycerin m. m. Detta argument tål
emellertid ingen närmare granskning. Oafsedt det tvifvelaktiga i, huruvida
nämnda biprodukter verkligen höra till den alkoholiska jäsningen som
sådan, så är det endast en eller annan procent af sockermolekylerna,
som sönderfaller på annat sätt än i alkohol och kolsyra.
Inflytandet af den nyare kemiska forskningens resultat på uppfattningen
af jäsningens förlopp.
Det är emellertid icke omöjligt att med ledning af den kemiska
forskningens nyare resultat bringa fermentprocesserna och den
alkoholiska jäsningen under en gemensam synpunkt.
Erfarenheten lär, att vid en kolatom kunna sitta eller, som man
uttrycker sig, vara bundna högst fyra andra atomer eller atomkomplexer.
Kolatomen har fyra valenser, som man uttrycker sig. Om dessa fyra
atomer eller atomkomplexer samtliga äro hvarandra olika, så kan en
så beskaffad förening existera i två former, som i regeln äro hvarandra
kemiskt lika, men af hvilka den ena vrider det polariserade ljusets
plan till höger lika mycket, som det andra vrider det till venster.
Existensen af dessa två olika former finner sin förklaring, om man
tänker sig kolatomernas fyra valenser verkande symmetriskt i rummet,
så att hvarje valensriktning bildar med den af hvarje annan lika stora
vinklar. Förhållandet kan försinligas så, att man tänker sig kolatomen (c)
såsom befinnande sig i midten af en reguliär fyrhörning, mot hvars
fyra horn de skilda valenserna äro riktade, och vid hvilka de atomer
eller grupper (a), kolet binder, äro belägna (fig. 1). Tager man nu bort
fyrhörningens konturlinier men låter dess axlar vara kvar, så erhålles
figuren 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
