- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / IX. årg. /
169

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

169

i socker. Med begagnandet af ofvannämnda bild betyder detta alltså,
att låset och sålunda äfven nyckeln är mera komplicerad eller kanske
rigtigare: det finnes här flera lås, som skola samtidigt eller successive
öppnas, alldeles som förhållandet är ibland med låsen till våra
kassaskåp. Det vore ju synnerligen märkvärdigt, om ej naturen, som i allt
visat sig vara en mästare öfver all vår fattning, icke skulle vara sä
fiffig som fabrikanterna af våra kassaskåp! Det finnes säkerligen intet
af menniskan uppfunnet mekaniskt motiv, som ej naturen också vet
att betjena sig af. Hvad är i sjelfva verket det menskliga förståndet
och skarpsinnigheten annat än en dunkel bild af naturens gudomlige
mästare.

Behöfves det alltså vid jäsningen en, för att använda samma bild,
mera komplicerad nyckel eller, än mer, flera nycklar, så blir detta
detsamma som behofvet af mera kompliceradt bygda eller organiserade
enzym, hvarigenom dettas elles dessas skiljande från den lefvande
protoplasman försvåras, resp. omöjliggöres.

Enzymen uppkomma tydligen i protoplasman. Denna är ju att
anse såsom en organismens verkstad, och det är tydligen så, att
be-hofven utåt göra sig på något sätt gällande i denna verkstad, så att
t. ex. om nya, af dess hittills producerade enzym icke spaltbara
kolhydrater, stöta till, så kan den förr eller senare göra dertill passande
enzym.

Huru med dessa antaganden än må vara, de faktiska förhållandena
synas dock ligga så, att någon principiel skilnad emellan jäsning och
vanlig fermentverkan icke gerna kan antagas. Att denna gräns emellan
vanlig enzymatisk spaltning och jäsning icke är principiel, framgår indrekt
också af den omständigheten, att protoplasman eller, hvilket möjligen är
den riktigare uppfattningen, ett vid protoplasman oskiljaktigt bundet
enzym också kan framkalla vanlig simpel fermentverkan. Mögelsvampen,
Monilia Candida, förjäser rörsocker direkt, såsom Hansen såväl som
Fischer och Lindner påvisat. Nämnde författare kunde emellertid derur
ej extrahera något invertinaktigt enzym. Helt annorlunda blef
förhållandet, när jästen refs tillsammans med glaspulver. Då framträdde
den inverterande förmågan tydligt.

Slutord.

Af det sagda torde framgå, att den alkoholiska jäsningen
visserligen ligger djupt begrafven i naturens sköte, men också, att den
moderna naturforskningen är hunnen till den utveckling, besitter den
teknik, att den verkligen på allvar kan börja tänka på att nå den samma
och bringa den i klara dagen.

Det kunde visserligen synas, som om denna fråga har bra litet intresse
för praktiken, då det väl är antagligt, att denna kan föga påverkas af
de erhållna resultaten. Men hur det än är, så måste hvar och en föredraga
en sannare uppfattning af ett naturfenomen framför en mindre sann.
Det måste alltid för praktiken vara en fördel att följa den
sanningssökande forskningens väg. Det är ju nemligen helt enkelt så, att ju
mer man söker sanningen, desto mer undgår man att blifva bedragen.
Det heter visserligen: menniskan vill bedragas, derför blir hon
bedragen, och det finnes ju mången, som gent emot andra mzå stor talang

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1897/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free