Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
losning». Om detta är sannt, så vore det af icke litet intresse att få
veta, af hvilket annat reaktionsmedel hr Landin kan vara betänkt på
att i* praktiken betjena sig än — klorkalk, hvars koncentration ete.
med slafvisk punktlighet upptagits efter Munktells föreskrifter. Vidare
säger sig hr Landin hafva »förbundit salter af vissa metaller med
närvaro af fri klor (eller brom), som föranleder högre föreningars
återbildande och häri ligger hans uppfinning». Hr Landin har emellertid
uraktlåtit meddela den försöksserie, som kunde bevisa, att »högre
föreningar» i strid mot Berthélots undersökningar uppstå i den ytterst
svaga klorkalklösningen, och att guldförande — men från metallerna i
fråga fria — malmer icke afgifva guld åt en med svafvelsyra jemt
sönderdelad — från samma metaller också fri — klorkalklösning i annat
fall, än då t. ex. manganbiklorid blifvit tillsatt. M:s metod blef
visserligen utarbetad för de malmer, som föreligga i Falun, men dermed
är icke sagdt, att den icke är brukbar på malm af annan beskaffenhet.
Äfven häröfver vore jemförande försök af intresse. Men med sådana
försök vill ju hr Landin icke taga någon slags befattning, ehuru det,
såsom sagdt, måste ligga i uppfinnarens intresse att framhålla
uppfinningens företräden. I brist på dylika försök föreställde sig tal., att man i
trots af hr Landins patentanspråk vore oförhindrad att använda
förfarandet, som enligt det ofvanstående ju är identiskt med den af patent
icke vidare skyddade Munktellska, metoden, hvilken hittills på flera
håll, såväl i in- som utlandet, arbetat utmärkl väl och särskildt i Falun
visat sig vara ett conditio sine qua non för koppartillverkningens
fortsättande vid dervarande urgamla grufva.
Herrar Setterberg och K. E. Peterson anmärkte, att det bort ligga
i hr Landins intresse att få en pålitlig jemförelse mellan sin och
Munktells metod, hvarjemte hr Peterson framhöll, att en förklaring ej
konstituerar en uppfinning. I öfrigt yttrade sig hrr Alexanderson,
Landin och F. Lundström, hvilken var närvarande vid sammanträdet.
Särskildt ville hr Landin gent mot hr Nilson framhålla, att mangan ej
vore så allmänt utbredd som denne syntes tro; åtminstone förekom den
ej i Transvaalmalmerna.
5) Anmäldes, att till medlemmar af Samfundet blifvit föreslagne:
Apotekarne G. F. Arbman och L. V. Hofman-Bang, Stockholm samt
ingeniörerna John Budolphs, Stockholm och August Jernander, Rotebro.
Kemiska Sektionen i Upsala.
Sammankomsten den 11 Oktober 1897.
1) Professor Widman höll ett intressant föredrag om det gamla och
det nya krutet. — Föredr. framhöll, att af det gamla svartkrutets
beståndsdelar voro svafvel och kol bekanta snart sagdt sedan urminnes
tider och omtalas redan af Homeros. Salpetern var ej känd förr än på
700-talet; den användes i den s. k. grekiska elden, hvars
sammansättning föga skiljer sig från det svenska svartkrutets. På 1300-talet voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
