Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
man, för att ej räkna för lågt, att allt kol i benzol och hälften af kolet
i etylén afspaltas och kommer till hvitglödning i lågan, samt att gasen
håller 4 % etylén och 1 % benzol, så fås 40 kbcm. kolgas ur etylén
och 60 kbcm. kolgas ur benzol eller inalles 100 kbcm. kolgas ur 11. gas
eller i vigt 54 mg, C. Häraf kan man alltså beräkna, att ur 1 1. gas
afskiljas 54 mg. kol. Volymen hos den lysande delen af en låga med
150 1. gasförbrukning i timmen och en styrka af 20 normalljus utgör
ungefär 2 kbcm. vid 0°, och den i dessa 2 kbcm afskilda kolmängden
2x 54
-TTTrTrr mg. eller 1/10 mg. är således allt det kol, som på en gång
kommer till hvitglödning. Det behöfs alltså icke mer än 7io m&-
hvitglödande kol, för att få en låga af 20 normalljus.
I jemförelse härmed är cerens mängd i Auerstrumpans glödmantel
mycket stor, den utgör nemligen 1 pct af strumpans vigt, omkring 400
mg., eller 4 mg. och är således 40 ggr så stor som den glödande
kolmängden i en vanlig lysgaslåga. Ur denna synpunkt är cermängden
fullt tillräcklig att förklara lyskraften hos Auerbrännaren af 70
normalljus i förhållande till flat- eller rundbrännaren af 20.
Thorjorden bidrager direkt till denna lyskraft lika litet som väte,
Sumpgas eller koloxid, hvilka utgöra 95 % af lysgasens beståndsdelar,
men dess närvaro är dock af största betydelse för ljusutvecklingen,
hvilket framgår deraf, att en med större cermängder inpregnerad strumpa
utvecklar mindre lyskraft på samma sätt som en med kolväten
öfver-mättad sotande låga. Emedan thorskelettet förblifver indifferent d. v. s.
ej utöfvar någon kontaktverkan, som medför den sista intensiva
förbränningen, så koncentreras denna på cerpartiklarne, der temperaturen
stegras till hvitglödning. Utöfvade thorium en liknande kontaktverkan
som cer, så skulle förbränningen fördela sig på hela strumpan och blott
medföra en måttligt hög medeltemperatur, en matt glödning, alldeles
som vid en strumpa af ren cer. En å två procent cer i strumpmassan
äro uppenbarligen tillräckliga för att i glödmanteln förena alla i
Bunsenlågan ännu oförbrända gaspartiklar, och hvarje ytterligare tillsats är
ändamålslös eller t. o. m. skadlig, då derigenom ceren blir mindre
finfördelad i lågan.
Enligt förestående åskådningssätt blir gasglödlågan analog med den
vanliga lysgaslågan. Under det att i den senare kolpartiklar först
afskiljas ur lågan, starkt lysa till i förbränningsögonblicket och derpå
förvandlas till kolsyra, eger i glödljuset förbränningen rum omkring en
eldfast kropp, som fortfar att utstråla ljus.
Efter längre användning aftager som bekant, glödkroppens lyskraft,
hvilket kan förklaras så, att en del af de fina thorj ordsfibrerna af slitas
genom gasströmmen, hvarjemte massan sintrar samman med
stoftpartiklar ur luften, hvilket ökar värmeledningen och minskar lyskraften.
Man kunde na tycka, att de båda dyrbara ämnena thorium och cer
skulle kunna ersättas med andra, som äro lättare tillgängliga, men i
verkligheten är valet ganska begränsadt, då vi blott känna få kroppar,
hvilka på enkelt sätt kunna fås i tillräckligt fin fördelning och dertill
äro osmältbara och nog motståndskraftiga; i alla händelser har man
ännu icke lyckats finna några ämnen, som med framgång kunna ersätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
