Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
1895—96 360 kg. spanmål och 56 hi. potatis. Icke blott de inmäskade
råämnenas beskaffenhet utan också den använda redskapen spelar
härvid en stor roll. I slutet af 1870 talet började införas en hel del nya
mäskapparater, såsom Hollefreuntfs, 13ohm’s och framför allt Hennes,
i hvilka råämnena upphettas med vattenånga under flera atmosfärers
tryck. Fördelen af detta förfaringssätt ligger såväl i tidsbesparingen
som i stärkelsens bättre tillgodogörande. Så gifva de nyare
högtrycksapparaterna vid potatis 3 å 4 %, vid majs och säd 2 å 3 % högre
bränvinsutbyte än det gamla förfaringssättet.
I fråga om den till mäskens förjäsning använda jästen har man
äfven inom brännerierna börjat uppmärksamma renodlad jäst af
passande ras. Detta medför ett större utbyte af alkohol ur stärkelsen,
enär olika jästraser hafva olika förmåga att i kampen för tillvaron
hålla smörsyrebakterier och andra skadliga ferment tillbaka. Den
vunna alkoholen blir under sådana förhållanden också renare från
finkelolja, hvilken anses härröra från främmande ferment.
I fråga om destilleringsapparater, hafva de för sin tid synnerligen
förtjenstfulla Pistorii bäckenapparater vid alla nyare brännerier måst
vika för de kontinuerligt verkande kolonnapparaterna, hvilka i sin
nuvarande form på slutet af 1870-talet infördes af Savalle. På allra
sista tiden har man också i utlandet börjat införa
mäskdestillerappa-rater, hvari finkeloljan kontinuerligt afskiljes från destillatet. I dessa
apparater framflyter således genom en pip en tjock stråle af det från
finkelolja fullständigt renade bränvinet, genom en annan pip en fin
stråle af temligen ren finkelolja. Dylika apparater synas dock ännu
ej hafva fått användning i Sverige. Antalet ångmaskiner i
brännerierna, som 1873—74 var 48, med en sammanlagd styrka af 344
hästkrafter, har betydligt stigit och utgjorde 1896 — 97 112 med en samlad
styrka af 1,114 hkr.
Bränvinets materialkostnad är ganska vexlande efter sädens och
potatisens pris och beräknades 1880—81 till 15.8 öre, 1885—86 till
16.6 öre, 1890—91 till 20.is öre, 1895-96 till 13.oo öre, 1896-97 till
13.40 ore, allt pr liter af 50 %.
Den allra största delen af det bränvin, som konsumeras i Sverige,
har blifvit renadt antingen enbart genom kolfiltrering eller ock genom
omdestillering. Ända till midten af 1870-talet var man ej så
nogräknad med bränvinets rening, utan nöjde sig med att utspäda
råbrän-vinet till den sedvanliga styrkan af 46 volymprocent eller ock
underkastade man råbränvinet en kolrening, en operation, som ännu
användes och består deri, att bränvinet efter utspädning till 46 % filtreras
genom stora tunnor eller ståndare med kolpulver, helst af löfträ.
Emellertid hafva anspråken på bränvinets renhet stigit, och för omkring
20 år sedan infördes det varmrenade eller s. k. 10-dubbelt renade
bränvinet. Detta renas på sådant sätt, att råbränvinet först spädes till
omkring 40 % sedan kolfiltreras, derefter omdestilleras. Det så erhållna
destillatet skiljes i tre fraktioner, försprit, mellansprit och eftersprit.
Föroreningarne innehållas i för- och efterspriten och den egentliga
finkeloljan i efterspriten. Genom att under destillationens gång
anställa prof med svafvelsyra kan man erhålla en mellansprit, som inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
