Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
6) Arlöf, Säbyholm och Staffanstorp.
7) De förra och Trelleborg.
8) De förra samt Helsingborg och Örtofta.
9) De förra samt Jordberga och Kjeflinge.
10) De förra samt Engelholm och Hököpinge.
lx) De förra samt Karpalund, Köpinge, Roma, Svedala och saftstationerna Eslöf,
Klågerup och Teckomatorp.
12) De förra och Karlshamn.
13) Emedan Karpalunds fabrik förstördes genom eldsvåda redan vid kampanjens
början, har den ej medtagits vid medeltalets beräkning.
14) De förra och Lyckåker.
15) Officiella siffror, hemtade ur tidskr. »Deutsche Zuckerindustrie».
Såsom synes, försökte man på 1870-talet att införa betsockerindustrien i
Östergötland, der jordmånen ansågs kunna täfla med den skånska; och ser man
på uppgifterna om betornas sockerhalt, finner man, att betorna vid Vadstena
voro ganska sockerrika och fullt jemförliga med de skånska, hvadan ur denna
synpunkt intet hinder förefanns för betkulturens införande på östgötaslätten,
men klimatet är der säkerligen mindre gynsamt än i Skåne, emedan hösten
börjar tidigare.
En annan och lyckligare medtäflare till Skåne om betodlingen har Gotland
visat sig vara, och de gotländska betorna hafva de tre sista åren hållit såsom
medeltal 14.50, 15.oo och 14.oo procent polariseradt socker eller märkbart mera
än medeltalet för alla de skånska fabrikerna.
För sockrets utdragning ur betorna har man i Sverige användt dels
pressmetoden, dels diffusionsmetoden. Vid den förra rifvas betorna till mos, och den
sockerhaltiga saften pressas ur betorna medelst hydrauliska pressar. Vid
diffusionsmetoden åter skäras betorna i strimlor eller s. k. snitsel, som i s. k.
diffusörer utlakas med varmt vatten. Pressmetoden har blott användts vid
fabrikerna i Landskrona och Vadstena, hvaremot alla andra svenska fabriker redan
från början varit inredda för diffusion. Genom diffusionsmetoden kan man
utdraga sockret ur betorna vida fullständigare än genom pressmetoden, och derför
har den senare numera endast ett historiskt värde, men pressmetoden hade dock
ett företräde, och det var att pressaften var renare än diffusionssaften, så ait
den lemnade mindre melass.
Fabrikernas afverkningsförmåga var undes 1870-talöt temligen
obetydlig-Vid Vadstena kunde pr dygn afverkas 421/2 ton betor. 1889—90 afverkades vid
Säbyholm 346 ton pr dygn; de sist anlagda fabrikerna hafva en
afverkningsförmåga, som man för 10 år sedan skulle hafva ansett otrolig; så t. ex.
afver-kade Köpinge fabrik på 115 dygn under kampanjen 1896—97 97,684 ton,
motsvarande öfver 850 ton pr dygn eller den lilla nätta siffran af närmare 100,000
kg. . (■=. 1,000 säckar) socker pr dygn. Våra större fabriker skulle äfven i
Tyskland anses för riktiga jettefabriker.
Denna sträfvan ait drifva upp dagsafverkningen och minska kampanjens
längd beror derpå, att sockret aftager i betorna, ju längre de få ligga; man bar
trott sig kunna förklara detta på det sättet, att hvitbetor liksom potatis under
lagring utveckla en respirationsverksamhet, hvarvid kolhydraten förbrukas.
Under sista kampanjen 1897 — 98 hade många afslutat sin verksamhet redan
tilljul, hvilket förr knappt inträffat.
Bland förenklingar och förbättringar, som på senare åren införts inom
fabrikerna, må nämnas dels en minskad förbrukning af benkol, dels
efter-produkternas bearbetning efter Bock’s metod, som består deri, att socker-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
