- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tionde årgången. 1898 /
69

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

69

vare sig man använde oljsyra eller stearinsyra. JEngler försökte också
att bränna den olja, som destillerade mellan 140°—300°, sedan den
renats enligt brukliga metoder, och fick då en fotogén, som hade eg.
vigten O.802 och i vanliga fotogénlampor visade utmärkt ljuseffekt.

Ser man blott på den teoretiska möjligheten för oljans bildning,
så kunna enligt Englers försök såväl växt- som djurfett genom
upphettning under öfvertryck gifva petroleum, men man har på allra sista
tiden, i synnerhet i Amerika, trott sig böra skrifva oljans bildning på
räkningen af växtrester. I sådant fall skulle oljan erhållits genom en
i naturen försiggången torrdestillation af växter, hvaraf följden skulle
blifva, att i närheten af större oljelager borde finnas förkolade
växtrester, hvilket dock, såsom nyss antyddes, ej är fallet. Omvändt borde
man också vänta, att i stenkolsflötsar eller i närheten deraf funnes
flytande kolväten eller bitumen, hvilket ej heller kan säges vara fallet,
ty, der olja verkligen förekommer i kolflötsar, stammar den från andra
formationer, som hålla djurrester. Deremot är det kändt, att, hvar*
helst bergolja förekommer primärt, der saknas nästan alla växtrester,
hvaremot djurrester eller spår af sådana regelmässigt förekomma.
Skiffrar, som vid torrdestillation lemna större qvantiteter paraffinoljor,
äro rika på djurrester,, och bergarter, som innehålla större mängder af
växtrester, äro i regeln ej bituminösa. Vidare talar mot oljans
vegetabiliska ursprung den omständigheten, att den i sådant fall måste
hafva uppstått vid jemförelsevis låg temperatur, emedan den eljest ej
kunde innehålla metanseriens kolväten, åtminstone de lägre. Till och
med så låga temperaturer, som erfordras för träds förkolning, omkring
400°, skulle hafva gifvit upphof till tjäroljor, hvilka innehålla syrehaltiga
ämnen, och syre ingår, som bekant, endast spårvis i bergolja. Om
temperaturen således ej fått vara hög, har, derest oljan bildats af
växtrester, trycket måst vara så mycket större, och oljebildningen skulle då
ha stått i samband med bergens bildning. Men den hufvudinvändningen
står dock alltid qvar, att, huru man än tänker sig oljans uppkomst ur
växter, så har växtmassan ungefär cellulosans sammansättning C6H]0O5,
och, om denna utsättes för upphettning och tryck, bortgår med all
säkerhet en del af dess väte och syre som vatten H20, och återstoden
blir så kolrik, att en bildning af kolväten CnH2u+2 och CriH2n ej är
tänkbar, utan att kol samtidigt afskiljes.

Hvad åter oljans bildning ur djurrester angår, är det ett bekant
förhållande, att lik, som begrafvas i fuktig jord, snart nog öfvergå till
s. k. likfett eller adipocire, hvilket nästan uteslutande består af fria
fettsyror, enligt gängse åsigt hufvudsakligen palmitinsyra.

Med afseende på likfettets sammansättning må här anföras några
uppgifter af Schmelck, som helt nyligen undersökte tre prof på likfett
från en kyrkogård i Kristiania.

Likfettets smältpunkt låg vid 62°.5 C;

askan — 1.64—1.79 % (hvaraf CaO utgjorde 83—84 %)\

olösliga fettsyror (Hehner’s tal) = 83—84;

syre tal = 197 ;

de feta syrornas försåpningstal (KöttstorfTer’s tal) = 202.8—203.4;
d » jodtal 14.4;

oförsåpbart = 16.7 %.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1898/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free