Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
hafva i tidernas längd de lätt flyktiga omättade kolvätena i detta
proto-petroleum polymeriserats och öfvergått till specifikt tyngre och
svar-flyktiga smörjoljor. Af den temperatur och det tryck, för hvilka
bergoljan vid sin första daning och äfven senare varit utsatt, torde i första
hand bero, om mycket eller litet af mättade eller omättade, öppna eller
ringbundna kolväten bildadt sig, och dermed torde också den olika
sammansättningen hos de naturliga oljorna kunna förklaras, utan att
man behöfver antaga olika utgångsmaterial för deras bildning.
Socker såsom näringsmedel.
Referat af A. G. Ekstrand.
I Tyskland kan frågan om en vidsträcktare användning af sockret
till näringsmedel för närvarande sägas stå på dagordningen, enär den
tyska betsockerindustrien, som under de senare åren beherskat
sockermarknaden och i synnerhet haft en lönande afsättning på Amerika,
nu fruktar en farlig medtäflare i en inhemsk amerikansk
sockerproduktion såväl af betor som af sockerrör, hvarjemte i England, som hittills
varit en af de förnämsta afnämarne af det tyska sockret, råder en liflig
önskan att på allt sätt understödja och höja sockerindustrien i kolonierna,
hvilken under trycket af konkurrensen från det europeiska betsockret
börjat gå betydligt tillbaka och nu för en tvinande tillvaro.
Dessutom söker numera nästan hvarje land producera sitt
sockerbehof inom egna gränser. Så t. ex. hafva under förra året i Norge rätt
omfattande odlingsförsök blifvit utförda, och ehuru skörderesultatet
utföll mindre tillfredsställande, måhända beroende på olämplig väderlek,
visade betorna dock en sockerhalt af i medeltal 12.68 %, hvilket torde
mana till försökens fortsättande. Den export, som utgör ett af
lifs-vilkoren för den tyska sockerindustrien (1896—97 var produktionen
1,812,020 ton råsocker, hvaraf 1,137,216 ton, eller mer än 62 %
exporterades), hotar således att blifva betydligt inskränkt, och i känslan
häraf hafva framstående målsmän för sockerindustrien börjat arbeta på
en ökning af den inhemska konsumtionen, i första rummet sockrets
införande i soldatrationerna men också dess ökade användning till
fruktkonserver m. m.
Då frågan äfven för oss svenskar har sin betydelse, enär våra
sockerbruk visat sig lätt nog kunna producera mer, än landet med
nuvarande lefnadsvanor kan absorbera, har jag trott det vara af ett
allmännare intresse att referera ett par i »Die deutsche Zuekerindustrie»
1898,400,426 förekommande uppsatser om sockret såsom lifsmedel (af
JBrukner) och dess inflytande på muskelkraften (af Chauveau).
Ehuru vetenskapen ännu ej funnit någon enhetlig metod för
värdebestämningen af de menskliga näringsämnena, i synnerhet som å ena
sidan proteinämnenas, å andra sidan fettets och kolhydratens olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
