Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
I ton räknadt infördes till Sverige:
Halt af fosforsyra: P2O5.
1885 1895 ^Troc! 1885" 1895
Eåfosfat ..................... 6,780 28,631 30 2,034 8,589
Superfosfat.................. 11,262 14,162 17 1,915 2,407
Benmjöl ..................... 5,951 8,299 27.5 1,636 2,282
Thomasfosfat ............ —_______18,506 17 — 3,146
23,993 69,598 5,585 16,424
Lägges härtill den inhemska tillverkningen
dels af benmjöl ........................................ 4,031.................. 1,108
dels af thomasslagg ................................... 6,501.................. 1,105 2,213
och ökad import af thomasfosfat 1896...... 6,000.................. 1,020
så uppgår landets fosforsyrebehof för närvarande till 19,657 ton eller i
rundt tal till 20 millioner hg., hvaraf endast 2.2 millioner kg. tillverkas
af svenskt råmaterial, hälften i form af benmjöl och hälften
thomasslagg. Importen uppgår nu till 17.5 millioner kg. fosforsyra och är i
sjelfva verket 3—4 gånger större än år 1885, alldeles såsom man af
den sedan dess så betydligt förökade importen af kalisalter hade grundad
anledning antaga.
Vi hafva sålunda funnit, att blott niondedelen af landets
förbrukning täckes med inhemsk fosforsyra och fråga oss i anledning häraf,
om det icke finnes någon utsigt att få detta behof, om icke
fullständigt, så åtminstone till någon mera väsentlig del än för närvarande
fyldt ur inhemska tillgångar?
Hvad då först och främst de råfosfat angår, som ligga till grund
för tillverkningen af superfosfat inom landet, så måste denna fråga
beklagligt nog besvaras obetingadt nekande. På grund af
»apatitkommissionens» åren 1889—92 på bekostnad af statsmedel företagna
undersökningar kunde man visserligen hänge sig åt den förhoppningen, att
apatiten å vissa fyndorter, hvilka i geologiskt hänseende mer eller
mindre starkt påminna om de bekanta norska förekomsterna af samma
mineral, skulle uppträda samlad till den mängd och i den renhet, att
brytvärda tillgångar deraf skulle yppa sig och dermed ett i våra
super-fosfatfabriker brukbart, inhemskt råfosfat bringas i dagen. Men denna
förhoppning har under de sedan dess förflutna fem åren dessvärre icke
förverkligats, och vi äro sålunda allt fortfarande hänvisade att från
utlandet taga hela den qvantitet råfosfat, för närvarande uppgående till
28—30 millioner kg. om 30 procents fosforsyrehalt, som den inhemska
superfosfatindustrien förarbetar.
Det högst betydande prisfall, som de i jordbrukets tjenst använda
fosfaten, likaväl som gödslingsmedel i allmänhet, på senare tiden varit
underkastade, i det de numera icke ens betinga 40 proc. af hvad de för
25 år tillbaka gällde, gör det också i hög grad tvifvelaktigt, om en
brytning af apatit öfverhufvud taget nu för tiden skulle löna sig och
kan så mycket hellre sättas i fråga, som de bekanta apatitgrufvorna i
Norge icke vidare lära förarbetas, såsom en följd deraf, att fosforiten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
