Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
från Florida, Carolina och andra nyfunna lagerbäddar fås till pris, som
gör all konkurrens omöjlig.
Deremot ega vi de yppersta förutsättningar för en mycket
vidsträckt tillverkning af thomasfosfat, af hvilket importen, såsom nämndt
är, numera säkerligen stiger till 25 millioner kg. årligen, som tillför
landet 4.2 millioner kg. fosforsyra.
Att den apatitförande jernmalmen i Grängesberg och Gellivare
malmfält lemnar en nära nog obegränsad tillgång på det yppersta
råmaterial för tillverkning af thomasjern, hvarvid fosfatet vinnes såsom
biprodukt i och med slaggen, derom kan ingen meningsskiljaktighet
råda. Men år efter år har dådlöst fått gå förbi, malmen har i
stället exporterats för att enligt den basiska bessemermetoden förarbetas
vid utländska jernverk, och med densamma har en kolossal mängd
fosforsyra gått ur landet, som samtidigt varit hänvisadt att från
utlandet importera gödslingsfosfat till ett värde af flera millioner kronor
årligen. Först på allra sista tiden har Domnarfvet upptagit en
jerntillverkning af Grängesbergs malmer enligt detta förfarande, men
producerar endast fjerdedelen af den thomasfosforsyra, som konsumeras
här i landet, och ovisst är, om tillverkningen deraf kommer att i
någon väsentligare mån ökas derstädes, alldenstund landets behof af
thomasjern lätt är tillfredsstäldt och någon export deraf svårligen kan
ifrågasättas. Utsigterna för en inhemsk thomasfosfattillverkning i sådan
utsträckning, som motsvarar svenska jordbrukets behof deraf och
befintliga tillgångar på brukbart material för blåsning af thomastackjern,
äro sålunda tyvärr särdeles mörka.
Under sådana förhållanden kunde det i sanning skattas för en
verklig lycka, om den i Gellivaremalmen förekommande apatiten läte
tillgodogöra sig för jordbrukets behof på annan väg än i samband med
produktion af thomasjern.
I Gellivare malmfält förekommer den magnetiska jernmalmen dels
alldeles ren, dels i hög grad uppblandad med apatit och dels i alla
gradationer mellan dessa båda ytterligheter. I den på apatit mera rika
malmen uppträder mineralet afsöndradt i större korn eller kristaller,
som antingen äro likformigt inblandade i magnetiten eller också bilda
större eller mindre ådror deri. Krossas sådan malm till en kornstorlek
af vid pass 1 millimeter, låter magnetiten förmedelst magnetiska
malm-skiljare afsöndra sig från de inblandningar, som icke attraheras af
magneten.
För närvarande brytas i Gellivare minst 600,000 ton jernmalm
årligen, och deraf anses tredjedelen eller 200,000 ton löna förarbetning
på nyss nämnda sätt. A ena sidan fås dervid en för tillverkning af
martin-jern ypperlig, rik magnetit med jernhalten uppgående till 71
proc. men med endast helt obetydlig fosforhalt, och å andra sidan ett
affall, som till fyra femtedelar och deröfver utgöres af kalkfosfat eller
apatit och för öfrigt i hufvudsak af fältspat jemte något qvarz och
glimmer samt jernglans eller blodsten, som icke heller drages af
magneten. Till mängden varierar detta alfall mellan 10—15, kan i
medeltal uppskattas till 12.5 proc. af den separerbara malmens vigt, och
alltså för närvarande vinnas i en qvantitet af 25,000 ton årligen med en
fosforsyrehalt af ända till 35 proc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
