Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
Hedan vid 29 års ålder (1808) ledamot af vetenskapsakademien,
blef han tio år senare dess ständige sekreterare, hvilken befattning han
allt framgent bibehöll, äfven sedan han år 1832 lemnat sin lärostol
för att numera uteslutande egna sina återstående krafter åt
vetenskapens tjenst.
Årtiondet 1808—1818 kan ur flera synpunkter sägas beteckna
höjdpunkten af hans vetenskapliga verksamhet såväl i kvalitativt som
kvantitativt hänseende. Det var under denna tid, som den elektrokemiska
teorien äfvensom volymatomteorien utarbetades, nomenklaturen
utvidgades, mineralogien sattes i system och det kemiska teckenspråket
skapades. Det var framför allt under denna tid, som han utförde den
ojämförligt största delen af sina klassiska undersökningar rörande
»kropparnes bestämda proportioner», och under samma tid författade
han äfven de tre första delarna af sin berömda »Lärobok i kemien».
Från och med 1820-talet antager hans författarskap delvis en ny
karakter i och med det år 1821 började utgifvandet af årsberättelserna,
hvarmed han sedermera fortfor intill sin död1). Först under
1830-talets midt börjar man spåra en afmattning i hans utomordentliga
produktivitet; för ett »nerveust, at icke säga hypochondriskt tillstånd»2), af
hvilket han då plågades, råddes visserligen snart nog bot, men hans
arbetsförmåga återvände ej i sitt förra, man skulle känna sig frestad
att säga häpnadsväckande, omfång. Under senare hälften af 1847
brötos krafterna för andra gången och för alltid af ett smärtsamt
giktanfall, och nu följde ett tillstånd af långsamt aftynande, som den 7:de
Augusti 1848 slöts med döden.
Berzelius har gifvit exemplet af en lefnad helt och hållet vigd åt
vetenskapen; i samtidens politiska rörelser deltog han föga, äfven om
han för dem ej saknade ett vaket intresse, och ehuru han sedan 1818 i
egenskap af adelsman, sedan 1835 i egenskap af friherre var
sjelfskrifven ledamot af Sveriges lagstiftande församling. Som en bland de
märkligaste tilldragelserna i hans offentliga lif torde få anses hans
deltagande i den jury, som 1838 afkunnade ett fällande utslag öfver
Crusenstolpe.
Sedan 1835 var han gift med Johanna Elisabeth Poppius, dotter
af statsrådet Gr. Poppius. Han efterlemnade icke några barn, men »alla
grundliga idkare af hans vetenskap voro hans söner»3).
J) Berzelii årsberättelser blefvo för vetenskapen af så mycket större
betydelse, som de icke voro blott refererande, utan samtidigt innefattade resultatet
af en kritisk och sofrande verksamhet, till hvilken kemien sedan ej sett något
motstycke. Berzelii kritik var, i motsats till t. ex. Kolbes, strängt saklig.
2) Bref från Berzelius till H. Bose af 29/5 1835.
3) M. af Pontin, Biografi 246.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
