Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
andra drag än den traditionella, men är därför knappast mindre ljus.
Äfven om det teoretiska åskådningssättet på många ställen förefaller
föråldradt och skenbart utan tillämplighet på vår tid, skall man icke
kunna undgå att intagas af en ständigt växande beundran för hans
experimentalundersökningar. Man skall finna, att det var just inom
denna verksamhetssfär, som styrkan och framför allt originaliteten af
hans mångsidiga begåfning tog sig kraftigare uttryck än inom någon
annan. Man skall blott tveka, hvilket man bör beundra mest: den
djupa och målmedvetna planmässigheten i undersökningarnes
anläggning, den hardt när outtömliga sinnrikheten och uppfinningsförmågan
i försökens anordning, eller den aldrig tröttnande ihärdigheten, den
sällan svikande noggrannheten i deras genomförande.
Framför allt gäller detta om undersökningarne rörande de
bestämda proportionerna. Sedda hvar för sig kunna dessa undersökningar
förefalla oansenliga nog. Det var på detta sätt, en och en i sänder, de
kommo till samtidens kännedom, kringstödda i ett stort antal tidskrifter
och på olika språk. Den idé, som utgör det förenande bandet mellan
alla dessa spridda specialarbeten, framträder först i sin klarhet, när
man sammanför dem till ett helt,1) liksom deras bet}^delse för
vetenskapen först då blir uppenbar i sin fulla utsträckning. Detta enorma
försöksmateriel, af hvilket hvarje enskild detalj kan synas oväsentlig,
var nödvändigt för att åt den dittills mera anade än exakt påvisade
lagen om de bestämda proportionerna skapa en tillförlitlig och med
vederbörlig präcision utmejslad grundval, och på samma gång en fast
stödjepunkt åt den ännu vacklande atomteorien2).
Och äfven om denna teori i sin nuvarande gestalt en gång förr
eller senare kommer att dela den Lavoisier—Berzeliska oxidteoriens
öde,3) lärer knappast något tvifvel råda, att såväl dess närmaste
arftagare, som alla efterföljande kemiska teorier öfver hufvud alltid i en
eller annan form måste räkna med resultatet af Berzelii arbete öfver
.kemiens fundamentala konstanter såsom en af grundfaktorerna för sitt
bestånd.
Huru skola de svenska alunskiffrarne möjligen
kunna tillgodogöras?
Af Alf. Larson.
I Sverige finnes lätt åtkomlig alunskifrer på en yta af 5 qvkm.
med en mäktighet af 3 m., hvilket ger 15 millioner kbm. eller, vid
4) Ett, ehuru ganska ofullständigt, försök härtill föreligger i Ostwalds
Klassiker der exakten Wissenschaften, n:o 35.
2) Det har genom Roseors & Harderis intressanta Dalto^monografi (A new
view of the origin of Daltorfs Atomic theory, London 1896) blifvit ådagalagdt,
att Daltorts atomteori från början uppställdes på rent fysikaliska grunder, och
att det var denna teori, som ledde till Dalton s i och för sig otillräckliga försök
att påvisa lagen om de multipla proportionerna, icke, såsom hittills antagits,
tvärtom.
3) Hvarom visserligen förutsägelser icke saknas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
