Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
en viss volym häraf, t. ex. 110 kbcm. och afdestillera lösningen på vanligt
sätt i en destillationskolf, förbunden med en Liebigs kylare. Destillatet
upptages i 10 fraktioner, i små mätkolfvar, rymmande hvardera 10 kbcm.
Hvar och en af dessa fraktioner neutraliseras hvar för sig medelst en
alkalisk, utrerad lösning, som tillsättes ur en byrett, och de mängder
alkali, som åtgått till de olika fraktionerna, antecknas.
Följande tre lagar kunna då uppställas:
l:o) Den kurva, som dessa successiva siffror uttrycka, är karakteristisk
för syran i fråga.
2:o) Mellan den kvantitet syra, som från början funnits i kolfven, och
den kvantitet, som vid en gifven tidpunkt öfverdestillerat, råder
ett visst bestämdt förhållande. Man kan således på grund af de
mängder syra, som öfvergått i de 10, 20, 30, 40––––––—
första kbcm., beräkna den ursprungliga syremängden i
destillationskolfven.
3:o) Om man har en blandning af tvenne syror, så förhåller sig hvar
och en af dem under destillationen som om den vore ensam.
Som alkalisk titreringslösning använder Duclaux kalk vatten, och
detta är, när det är mättadt, just af en passande alkalinitet för
titrering af de små mängder syra, som här ifrågakomma. Kalkvattnets
styrka bestämmes först genom inställning på en syra af känd halt.
Som indikator vid dessa titreringar användes lackmustinktur, hvarvid
man alltid går till rent blå färg. Detta är nödvändigt, emedan
exempelvis smörsyrans och valeriansyrans kalksalter reagera något alkaliskt,
och således vid närvaro af dessa syror lösningen färgas violett, innan
den är mättad.
Om man nu söker förhållandet mellan de mängder kalkvatten,
som åtgå till neutraliserandet af de 10, 20, 30 etc. första kbcm., och den
mängd, som åtgår till neutraliserande af hela den ursprungliga
syremängden, så får man för hvarje syra en serie siffror, hvilken serie man
kan, om man så vill, uttrycka genom en kurva, som då är
karakteristisk för hvarje särskild syra. De siffror, man på detta sätt erhåller,
gestalta sig för de vanligaste flyktiga fettsyrorna enligt följande tabelh
Tabell I.
Myrsyra. Ättiksyra. Propionsyra. Smörsyra. Valeriansyra.
10 kbcm... 3.5 5.9 ll.s- 17.3 30.5
20 » ...... 7.2 12.2 22.8 32.7 53.o
30 » ......11.3 18.7 33.5 47.o 69.5
40 » ...... 15.5 25.6 44.o 58.5 81.o
50 » ...... 20.2 32.7 54.o 68.8 88.5
60 » ...... 25.5 40.4 63.3 77.5 93.5
70 d ..V... 31.i 48.7 72.5 84.3 96.*
80 » ...... 38.5 57.5 81.o 90.5 98.»
90 d ...... 48.o 67.5 88.5 94.6 99.5.
100 x> ...... 59.o 80.o 95.o 97.5 lOO.o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
