Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
ligtvis något mera komplicerad, hvarför vi här afstå från en
beskrifning derpå.
Genom dessa försök har för första gången på rent kemisk väg
påvisats öfvergång af joner vid en metalls beröring med en lösning, utan
slutande af en yttre ledning. Försöket, något besvärligt att anordna,
men i och för sig lätt och säkert, egnar sig som föreläsningsförsök för
att demonstrera bildningen af joner.
Genom Nernsts teori, bekräftad af dessa försök, är en från
invändningar fri metod att bestämma enstaka elektromotoriska krafter anvisad.
_i_
Man kan, bäst genom elektrolys, nedsätta koncentrationen af Hg-joner i
elektrodtratten E (fig. 3), till dess att det i E befintliga kvicksilfret
(i rännan mellan b och E) visar en och samma elektromotoriska kraft
gent emot en annan kvicksilfvermassa, som befinner sig under den
oförändrade lösningen i G, vare sig droppar få bildas eller ej. Detta
+
skulle nämligen betyda, att koncentrationen af Hg-joner i E är = C
(formel 2) och således elektromotoriska kraften vid kvicksilfret i E = 0.
Den uppmätta elektromotoriska kraften utgöres då allenast af den
mellan Hg och den ursprungliga lösningen i G rådande, och denna kunna
vi således bestämma. Sedan kunna vi beräkna P, kvicksilfrets
elektrolytiska lösningstryck. Arbetet kommer att fortsättas i denna riktning.
Studier öfver bränvinsutbytet vid de svenska
brännerierna.
Af 1. G. Ekstrand.
För bränvinstillverkning användes i allmänhet ämnen, som
innehålla socker eller stärkelse, och, om halten häraf är känd, kan man
beräkna det teoretiskt möjliga utbytet af bränvin ur en viss mängd af
inm äsknin gsmaterialet.
Under antagande, att stärkelsens omvandling till alkohol och
kolsyra försiggår efter eqvationen C6H10O5 + H20 = 2C2H5OH + 2C02, ger
1 kg. stärkelse 567.9 gr. alkohol eller, om alkoholens eg. vigt sättes
= 0.79367, 716.12 kbcm. Men detta tal kan aldrig uppnås, ty dels
bildas under jäsningen ej blott alkohol och kolsyra utan äfven andra
ämnen, särskildt glycerin och bernstenssyra, dels förbrukas en del af sockret
för jästens utveckling. Man kan derför säga, att det teoretiska utbytet
snarare ligger omkring 670 kbcm., men man måste gifva Märcker rätt
deri, att det har vissa praktiska fördelar att vid bedömandet af det i
hvarje fall uppnådda utbytet taga talet 716 till jemförelsepunkt,
emedan detta är oberoende af alla godtyckliga förutsättningar och ger
utbytestal, beräknade i procent af det teoretiska utbytet, som äro
sinsemellan jemförbara. Om t. ex. 100 kg. majs af 63 pct stärkelse och
20 kg. grönmalt af 40 pct stärkelse vid bränning gifva 39.48 liter absolut
alkohol, så hafva ur 1 kg. stärkelse vunnits 556 kbcm. alkohol eller
77.6 pct af det teoretiska utbytet: 716 kbcm. Det teoretiska utbytet
af 1 kg. rörsocker och maltos är 678.3 kbcm, Ju högre procent af det
teoretiska utbytet, som kan utvinnas, dess bättre är bränneriets drift
och dess ändamålsenligare den använda redskapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
