Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Med ledning af den i praktiken vunna erfarenheten kan man anse,
att, pr kg. stärkelse räknadt, ett utbyte af
1 liter a 50 proc, = 70 proc. af det teoretiska utbytet är dåligt,
l.io » » = 77 » x> » » är medelmåttigt,
l.i6 » » — 81 » a> y> » » godt,
1.20 » » — 84 » » » » » utmärkt.
I Sverige användes till bränvinsbränning dels och hufvudsakligen
potatis, dels all slags spanmål, dels, ehuru i mindre grad, melass och
hvitbetor. Den i brännerierna använda spanmålen utgöres af hvete,
råg, korn, blandsäd, hafre samt dessutom majs och bohvete.
Understundom användes också oskaladt ris eller s. k. paddy och gråmjöl eller
affallsstärkelse.
På ställen, der bränneridriften skötes fullt rationelt och i större
skala, söker man på förhand förvissa sig om
råmaterialens-stärkelse-halt, emedan denna blir bestämmande för det pris, som kan betalas
för större partier vare sig af potatis, majs eller annat. I Sverige torde
en dylik undersökning af stärkelsehalten dessvärre höra till undantagen,
ehuru densamma med en för praktiska behof tillräcklig noggrannhet
låter utföra sig med ganska enkla och billiga medel, såsom synes af
följande kortfattade framställning.
Potatis. Det är ett sedan gammalt kändt förhållande, att
stärkelsehalten hos potatis stiger med dess egentliga vigt, hvilket är naturligt
nog, då potatis hufvudsakligen består af vatten, med egentliga vigten
1, och stärkelse med egentliga vigten 1.65. Vore vatten och stärkelse
dess enda beståndsdelar, kunde förhållandet mellan egentliga vigten
och stärkelsehalten lätt räknas ut, men nu innehåller potatisen
åtskilliga andra ämnen, som inverka på egentliga vigten, och derför kan
man endast på empirisk väg finna sambandet mellan egentlig vigt och
stärkelsehalt. Detta samband synes af följande
Tabell, utvisande den mot en viss egentlig vigt hos potatis svarande
stärkelsehalten:
i Stär- Står- Står- Stär- Står- Stär-
’] Egentl, kelse- Egentl, kelse- Egentl, kelse- Egentl, kelse- Egentl, kelse- [Egentl, kelse-
1 vigt. halt i vigt. halt i vigt.’ halt i vigt. halt i I vigt. halt i I vigt. halt i
| proc. I proc. I "proc. proc. I proc. I proc.
1.060 9.9 I 1.070 1 11.9 1.080 1 13.9 1.090 1 16.0 1.100 18.2 1.110 20.3
1.061 10.1 1.071 12.1 1.081 14.1 1.091 16.2 1.101 18.4 1.111 20.5
1.062 10.3, 1.072 12.3,1 1.082 14.3 1.092 16.4 1.102 18.6 1.112 20.7
1.063 10.5 1.073 12.5 1.083 14.5 1.093 16.6 1.103 18.8 1.118 20.9
1.064 10.7 1.074 12.7: 1.084 14.7 1.094 16.9 1.104 19.0 1.114 21.1
1.065 10.9 1.075 12.9 1.085 14.9 1.095 17.1 1.105 19.2 i 1.115 21.4
1.066 11.1 I 1.076 18.1 1.086 15.1 1.096 17.3 1.106 19.4 11.116 21.6
1.067’ 11.3 1.077 13.3; 1.087 15.4 1.097 17.5 1.107 19.7 1.11.7 21.8
1.068 11.5 1.078 13.5 I 1.088 15.6 | 1.098 17.7 | 1.108 | 19.9 I 1.118 22.0
I 1.069 I 11.7 I 1.079 I 13.7 | 1.089 | 15.8 | 1.099 | 17.9 | 1.109 | 20.1 | 1.119 | 22.2 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
