- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tionde årgången. 1898 /
152

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152

Egentliga vigten bestämmes antingen direkt eller indirekt. Direkt
sker bestämningen bäst med användning af T&eimcmris potatisvåg,
hvilken helt enkelt är en decimal våg, som å sin ena, kortare, arm bär två
korgar, den ena öfver den andra. Vågen uppställes så, att den undre
korgen hänger ned i en så med vatten, hvarvid vattnet bör räcka några
centimeter öfver korgen utan att dock beröra den öfre korgen. Sedan
vågen bragts i jemvigt, inlägger man i den öfre korgen en godtycklig
qvantitet potatis och antecknar vigten, t. ex. 10 kg. Samma potatis
flyttas sedan i den undre korgen, och den vigt, som nu erhålles,
antecknas äfven. Den senare vigten är betydligt mindre än den förra,
emedan potatisen vid nedsänkningen i vatten förlorar i vigt jemnt lika
mycket, som det af densamma undanträngda vattnet väger. Låt vara,
att potatisen, nedsänkt i vatten, väger 750 gram, så har potatisen vid
nedsänkningen förlorat 10,000—750 — 9,250 gram i vigt; det
undanträngda vattnets vigt är således ,9,250 gram och potatisens egentliga

vigt = q ’ — 1.081. Emot denna egentliga vigt svarar enligt
förestående tabell en stärkelsehalt af 14.i.

En potatisvåg sådan som Beimann’& eller en liknande borde
visserligen finnas vid hvarje bränneri, der potatis brännes, likasom vid
hvarje stärkelsefabrik, men, då så långt ifrån är fallet, skulle man i
nödfall kunna reda sig med en indirekt bestämning af potatisens
egentliga vigt, hvartill det s. k. saltprofvet kan användas. Då en mättad
koksaltlösning, d. v. s. en, som ej förmår lösa mera koksalt, har en
egentlig vigt af omkring 1.20, hvaremot den stärkelserikaste potatisen,
med närmare 30 % stärkelse, har en egentlig vigt, som ej ens uppnår
l.i6, så kan man under alla förhållanden, genom att till vatten försigtigt
sätta en mättad koksaltlösning, få en vätska af samma egentliga vigt
som den potatis, man vill undersöka. Att vätskan verkligen har samma
egentliga vigt som potatisen, ser man derpå, att potatisen sväfvar inuti
vätskan och hvarken stiger till ytan eller sjunker till botten. Lösningen
omröres väl, och, om potatisen dervid stiger till ytan, sätter man till
rent vatten, men, om den sjunker, mera saltvatten.

GsockerPå Egentlig Stärkelsehalt G™cWPå Egentlig Stärkelsehalt

profvaren. ^ { Procent profvaren. vi^ i ProCent

14.5 1.060 9.9 20.5 1.084 14.7

15.0 1.062 10.3 21.0 1.087 15.4

15.5 1.064 10.7 21.5 1.090 16.0 [

16.0 1.066 11.1 22.0 1.092 16.4

16.5 1.068 11.5 22.5 1.094 16.9 :

17.0 1.070 11.9 23.0 1.096 17.3

17.5 1.072 12.3 23.5 1.098 17.7

18.0 1.074 12.7 24.0 1.100 18.2

18.5 1.076 13.1 24.5 1.103 18.8

I 19.0 1.078 13.5 25.0 1.106 19.4 I

19.5 1.080 13.9

I 20.0 I 1.082 I 14.3 I I I I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1898/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free