Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afseende härpå må anmärkas, att, om man utgår från den i
jordbruksstatistiken antagna hektolitervigten på potatis, 62 kg., skulle 100 kg.
potatis gifva nära 21 liter bränvin af 50 %. Om vi antaga ett
medelmåttigt utbyte (se sid. 3), svarar 1 kg. stärkelse mot l.io liter bränvin,
hvadan i sådant fall den svenska potatisen skulle i medeltal hålla 19
pct stärkelse, hvilket dock torde vara alldeles för mycket. Snarare
torde man med stöd af erfarenheten från de bättre skötta
stärkelsefabrikerna få anse 17 pct som ett ganska högt medeltal, och i sådant
fall måste 1 hektoliter potatis i medeltal väga omkring 70 kg., ty
70 X 0.17 X 1.10 = 13.09.
Om potatisens stärkelsehalt blifvit vid bränneriet bestämd, erhålles
det sannolika utbytet pr hektoliter genom att multiplicera den funna
stärkelseprocenten med talet 0.8. En potatis af 15 % ger sålunda 12
liter bränvin.
I fråga om spanmål kan man enligt Märcker antaga följande
medeltal för stärkelsehalten, nemligen:
Motsvarande vid
medelmåttigt utbyte.
för hvete, råg och majs.................. 63 procent..................... O.to 1. n.-st.
» korn............................................ 60 » ..................... 0.65 y>
» blandsäd och hafre..................... 55 »..................... 0.60 »
» torkadt malt .............................. 68 » ..................... O.75 i>
» grönmalt.................................... 40 » ..................... O.45 »
Vidare kan man antaga, att
1 kg. torr stärkelse ger.................................................. 1 liter af n.-st.
1 » rå » » ................................................... O.70 » » d
Det i melass och hvitbetor förekommande sockret kan anses lemna
omkring 1 liter af n.-st. pr. kg. socker; 100 kg. hvitbetor, som hålla
13 pct socker, gifva således 13 liter bränvin.
Sedan länge har i brännerierna äfven utöfvats en mäskkontroll,
hvilken hvilar på den förutsättningen, att hvarje kilogram socker, som
bortjäser, ger 1 liter bränvin af n.-st. Om man alltså från den söta
mäskens sockerhalt, bestämd med sockerprofvaren, subtraherar den
ut-jästa mäskens sockerhalt och multiplicerar skilnaden med mäskens
volym, uttryckt i hektoliter, erhåller man bränvinsutbytet i liter af
normalstyrka. Emellertid har erfarenheten visat, att denna beräkning
är något för låg, hvarför under senaste tillverkningsår (1897—98)
skilnaden mellan den söta och den utjästa mäskens sockerhalt ökats med
0.5, d. v. s. att utbytet pr hektoliter mäsk ökats med 1/2 liter bränvin.
Ex. den söta mäskens sockerhalt är = 13.3 %.
j> utjästa » » = 0.8 »
skilnaden 12.5 %,
hvartill lägges........................ O.s,
då man får summan 13.o %, hvarmed mäskens volym t. ex. 26,503 hi.
multipliceras, då man får det ur mäskvolymen beräknade utbytet
344,539 liter af n.-st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
