- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tionde årgången. 1898 /
163

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

163

tillämpade metoden att på kemisk väg rena sockersafter medelst
användande af hydrosvafvelsyrlighet eller hydrosulfit och vätesuperoxid. I
Frankrike fick jag tillfälle att se sockerbruket Crépy-en-Laonnois samt
raffinaderiet Beaumont (Cavroy) och i Belgien det nyanlagda
Hyon-Ciply, der metoden i fråga tillämpades för framställning af såväl
råsocker som raffinad. Flera fabriker i Tyskland (t. ex. Löbejün), i
Ryssland (t. ex. Woitowetz) och på Java arbeta nu i enlighet med Ransons
process.

Ranson har användt tvänne olika förfaringssätt:

l:o) den reducerande metoden och
2:o) den oxiderande metoden.

Enligt uppgift skulle båda metoderna kunna tillämpas såväl för
framställning af råsocker som vid raffinering; men vid de fabriker, jag
hade tillfälle att få se, användes reduktionsmetoden vid
råsockerfabri-kerna och oxidationsmetoden vid raffinaderierna.

Ranson’s metod för framställning af råsocker.

Sedan saften på vanligt sätt behandlats medelst 2:ne satureringar
och inkokats i vacuum till omkring 44° Brix, får den passera några
kalorisatörer för att nedbringa temperaturen till c:a 45° C. Den så
afkylda saften satureras med Svafvelsyrlighet till nära neutralitet och
filtreras.

Saften införes därefter i ett med omrörare försedt sulfitationskar,
där först en beräknad mängd vätesuperoxid tillsättes för öfverförande
af lösliga sulfit till sulfat:

K2S03 + H202 = K2S04 + H20.

I samma kärl införes sedan Svafvelsyrlighet till sur reaktion, så att
saften kommer att hålla 1—172 gram S02 pr liter, och samtidigt
tillsättes zinkpulver, hvarefter ständigt omröres under c:a 20 minuter. Vid
Crépy använde man 1 kg. zink till 45 hi. saft. Som bekant bildas,
då zink får inverka på Svafvelsyrlighet eller sulfit i vattenlösning,
hydrosvafvelsyrlighet eller hydrosulfit:

2H2S03 + Zn = H2S<V) + ZnS03 + H20,
3KHS03 + Zn = KHS02 + ZnS03 + K2S03 + H20.

Man kan iakttaga reaktionsförloppet med lackmus, hvilken färg
fullständigt förstöres af hydrosvafvelsyrlighet, samt derpå att all lukt af
Svafvelsyrlighet försvinner. Ur sockersaften frigöras vid denna operation
organiska syror, af hvilka en del utfalla. Äfven bildas delvis olösliga
organiska zinkföreningar. Saftens viscositet minskas i betydlig grad;
och på grund af hydrosvafvelsyrlighetens starka reducerande förmåga
inträder en mycket stark affärgning af saften. Den brunaktigt gråa
färgen öfvergår till ljusgul. Prof. Vivien fann, att 80—90 % af
färgämnena blifvit aflägsnade.

*) Enligt nyare undersökningar bör formeln för hydrosvafvelsyrlighet vara:
H2S2O4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1898/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free