Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
Angående det verksamma ämnets natur framgår af Stordis
undersökningar, att detsamma hvarken är bundet vid fettkulorna eller
kaseinet, ty om grädde tvättas med vatten flere gånger, försvinner dess
förmåga att sönderdela vätesuperoxid, medan å andra sidan denna
förmåga fortfarande finnes i mjölk, ur hvilken kaseinet utsaltats medelst
magnesiumsulfat. Dock utöfvar kaseinet ett visst inflytande på
färgreaktionen med parafenylendiamin, i det att vätskan vid närvaro af
hasein färgas indigoblå, medan kaseinfria vätskor, t. ex. vassla blifva
violett-rödbruna.
Det bästa materialet för det verksamma ämnets framställande i
någorlunda rent tillstånd är det förut omnämnda slem, som afskiljer
sig ur mjölk vid centrifugering. Dock har det ej lyckats Storch att
erhålla ifrågavarande ämne i tillräcklig mängd för en ingående
undersökning. — Till sin kemiska natur synes det vara besläktadt med
ägghviteämnena. Det fälles af amoniumsulfat, men ej af
magnesiumsulfat. Babcock antog till en början, att det utgjordes tå. fibrin, hvilket
ämne såväl som fibrinogen har stark förmåga att sönderdela
vätesuperoxid. Men senare undersökningar af Babcock och Bussell hafva visat,
att mjölk innehåller ett enzym, som, bäst vid neutral eller svagt
alkalisk reaktion, verkar upplösande på kasein och anses spela en väsentlig
rol vid ostens mognande. Detta ferment verkar också sönderdelande
på vätesuperoxid. Man har därför all anledning att antaga, att det
vid parafenylendiaminreaktionen verksamma ämnet är ett verkligt
en-zym eller kemiskt ferment, så mycket mera som äfven andra sådana
ämnen t. ex. maltdiastas (men däremot hvarken löpefermentet eller
trypsin) vid Storchs undersökning visat sig ega förmåga att sönderdela
vätesuperoxidl).
Slutligen lämnar Storch en utförlig anvisning för’ profvets utförande,
hvilken här i något sammandragen form torde böra återgifvas.
Reaktionens utseende i olika fall belyses i originalet genom en
färgtryckstafla.
Reagens.
1. Lösning af parafenylendiamin. 1 gr. löses i 50 gr. varmt vatten,
lösningen filtreras och förvaras (helst på ett svalt ställe) i en liten
droppflaska af brunt glas. Vid förvaring färgas lösningen genom
syrsättning småningom mörkare, så att den efter 2 månaders förlopp i
regel icke längre är användbar.
2. Utspädd vätesuperoxid. Om handelsvaran innehåller ungefär
1 % vätesuperoxid2) kan den utspädas med 5 gånger sin volym vatten,
försatt med ett spår svafvelsyra (1 kbcm H2S04 pr liter vatten). Äfven
*) Äfven salivj som ju innehåller det med diastas nära besläktade fermentet
ptyalin, åstadkommer, som jag funnit, med vätesuperoxid och parafenylendiamin
en rödbrun färgning. Måhända skulle därför nämnda reaktionsmedel kunna
användas som ett slags »gruppreagens» för vissa enzym. Ref. anm.
2) Halten af superoxid kan som bekant utrönas genom titrering med per
manganat. En mycket utspädd vätesuperoxid är enligt försök af assistenten
Krarup jämförelsevis mera hållbar än en koncentrerad. En lösning med 0,1 %H202
hade efter 2 månader förlorat 0,03 7 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
