Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«
Smält Tast
C________ X^" \
-1 -
H
’///ZXZ/f/TZs
r
/vyyyyyyyy%
–––––––-
Elli
Fig. 1.
Betraktar man kristallytans förhållande vid pågående kristallisation,
finner man, att det mellan den fasta och flytande formen af kroppen
måste finnas ett skikt (a) — om ock tunnt — af flytande substans, där
temp. = to (= substansens smältpunkt). Detta beroende på det värme,
som frigöres vid kristallisationen. Som nu kristallutbildningen försiggår
just i detta skikt, bör man ju vänta, att kristallisationshastigheten skulle
vara konstant och oberoende af smältans underkylningsgrad, åtminstone
så länge skiktets («) temperatur af kristallisationsvärmet kan bringas
upp till smältpunkten to.
Tammann utsträckte nu sina undersökningar till en underkylning
af 30° eller mera och kom därvid till rätt märkliga resultat. Vid
experimentets utförande tillgick så, att han införde substansen i ett
öppet U-rör med liten lumen och af tunnväggigt glas. Röret nedförde»
i ett glycerinbad med en temperatur omkring 10° öfver substansens
smältpunkt och — efter kroppens fullständiga smältning — sedan hastigt
i ett afkylningsbad af den temp., vid hvilken han önskade mäta
kristallisationshastigheten. Efter c:a 10 min. nedfördes en liten kristall
till ytan för att därmed sätta kristallisationen i gång. För uppmätande
af den hastighet, hvarmed gränsytan fortskred i röret, var detta
försedt med delstreck på 1 cm. afstånd från hvarandra; genom observation
af den tid, som åtgick för att gränsytan skulle fortskrida 1 cm., erhöll»
sålunda ett värde på kristallisationshastigheten, en storhet, som Tammann
städse uttrycker i mm. pr minut. Upprepade smältningar af substansen
inverkade ej på resultaten, förutsatt nämligen att ingen kemisk
sönderdelning — om än aldrig så ringa — egde rum vid dessa omsmältningar.
De substanser, han undersökte, visade alla samma förhållande
beträffande kristallisationshastighetens beroende af underkylningen.
Afsattes i ett rätvinkligt koordinatsystem kristallisationshastigheten såsom
ordinata och underkylningen såsom abscissa, får man en kurva af unge*
fär det utseende, fig. 2 utvisar. Man ser, att hastigheten till en början
långsamt ökas, så växer ungefär proportionelt mot underkylningen,
därefter blir konstant och slutligen af tar.
Den underkylning, vid hvilken det konstanta maximivärdet uppnås,
är ungefär 15° under smältpunkten för de flesta substanser; den
underkylning (to — ti), där hastigheten börjar aftaga, är olika för olika sub-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
