Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
mått antaga det arbete, hvilket reaktionen in maximo kan lemna. I
några fall är detta -påtagligt, exempelvis vid reaktioner, som försiggå
under volymökning, såsom föreningen af koppar- och kalciumacetat till
ett dubbelsalt. Om reaktionen försiggår i ett slutet kärl, spränger den
kärlet. Vid ett visst mottryck åter hämmas reaktionen, och vid ett
ännu större, uppgående till flera tusen atmosfärer, spaltas dubbelsaltet.
Detta gränsmpttryek står uppenbarligen i närmaste sammanhang med
affiniteten, betraktad såsom kraft, och affiniteten såsom arbete är fullt
bestämd genom det mekaniska arbete, som reaktionen utför vid
maximal-mottryek. Om reaktionen utför sitt maximiarbete i annan t. ex.
elektrisk form, såsom vid zink-kopparsvafvelsyreelementet, så kan det också
här mätas och står i enkelt sammanhang med den elektromotoriska
kraften. Den visar sig och måste vara lika med det mekaniska arbete,,
som utföres, om den ur zink-kopparelementet utvecklade vätgasen lyfter
en kolf under det af Nernst och Tammann bestämda maximalmottrycket.
Den uppfattning, vi härmed vunnit, är af stor bärvidd, och vi hafva
fått en motsägelselös princip för att förutsäga reaktioner, hvilken lyder
så: en reaktion kan blott då gå för sig, när den är i stånd att utföra
en positiv arbetsmängd; är arbetsmängden negativ, försiggår reaktioners
blott i omvänd riktning, är den noli, försiggår reaktionen hvarken i ena
eller andra riktningen.
Detta arbete och dermed reaktionsmöjligheten kan beräknas ur en
gifven eqvation, om man blott en gång för alla för hvar och en af de
ingående ämnena har bestämt det arbete, uttryckt i kalorier, som
dess bildning ur elementen förmår utföra. Detta bildningsarbete leder
genom enkel addition och subtraktion, alldeles som vid beräkning af en?
värmeutveckling, till reaktionsarbetet, hvars tecken 4- eller —
bestämmer reaktionens möjlighet. Bildningsarbetet beror emellertid ej blott
på temperaturen utan på kroppens tillstånd i öfrigt, om den är löst
eller olöst, lösningsmedel och koncentration. För att anföra ett
exem-pel, så kan man förutsäga, att qvicksilfverklorur måste sönderdelas af
kali, ehuru reaktionen, försiggår under värmeabsorption.
Vidare hafva vi fått en fundamentalsats för de reaktioner, son*
blott delvis gå för sig, under samtidigt inträdande af den motsatta*
reaktionen, och dervid framkalla ett tillstånd af s. k. kemisk jemvigt
såsom vid föreningen mellan jod och väte och vid esterbildning, hvilka
båda som bekant blott delvis gå för sig. Härvid är det väsentligt, att
under reaktionen och såsom en följd deraf ändringar i koncentrationen
inträda,, hvilka föranleda ett aftagande i reaktionsarbetet och slutligen*
göra det = noll, hvarvid reaktionshastigheten småningom blir
mindre-och slutligen också noll. Vid föreningen af köppar- och kalciumnitrat
till ett dubbelsalt inträder ingen ändring i koncentrationen och
reaktionen försiggår derför antingen alls icke eller ock fullständigt. Vid
föreningen mellan jod och väte motsvarar den tilltagande koncentrat
tionen hos det bildade jodvätet en småningom växande motkraft, som»
slutligen kommer reaktionen att afstanna. Den punkt, hvarvid en
reaktion upphör, kan beräknas ur reaktionsarbetet, och detta har
nyligen lyckats Bredig och Knüpffer, i det att de genom mätning af
elektromotoriska kraften noga faststälde, när den dubbla
sönderdelningen mellan thalliumklorid och kaliumrhodanat upphör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
