- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Elfte årgången. 1899 /
57

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

57

Till sist kan jag nämna, att acetylenbelysningen vinner allt större
terräng så väl i utlandet som härstädes.

Cirka 6,000 anläggningar äro redan gjorda ensamt i Tyskland och
det är blott den kännbara bristen på karbid som verkar hämmande.
Denna brist är för närvarande så stor, att ett par städer måst upphöra
med sin belysning af brist på karbid.

Äfven i Sverige har det gått framåt med stora steg. Ett 30-tal
anläggningar hafva under föregående år utförts af Nordiska
Acetylen-Aktiebolaget i olika delar af landet, och en hel del äro under anläggning.

Om ceritmetallernas atom värde.

Af Carl von Schéele.

Af meddelanden, hvilka då och då synas i den kemiska literaturen,
särskildt i den franska, kan det synas, som om striden om de sällsynta
jordarternas atomvärde ännu icke vore utagerad. De argument för
jordarternas tvåatomighet, som de franska kemisterna prestera och hvilka
i allmänhet äro fotade på kristallografiska undersökningar, ha dock i
allmänhet ej varit af den beskaffenhet, att de nödvändiggjort någon
vederläggning. Emellertid har nu nyligen Muthmann i München känt
sig uppfordrad att bemöta de franska påståendena. Det synes mig,
som om här, i samband med Muthmanrfs inlägg i denna fråga, en kort
redogörelse för några af de vigtiga inlägg, som särskildt från svensk
sida gjorts i denna fråga, men hvilka Muthmann, af allt att döma, ej
tillerkänner någon synnerlig beviskraft, kunde förtjena plats.

Det torde för närvarande finnas ganska få kemister, som betvifla,
att de sällsynta jordarterna äro treatomiga, att sålunda deras saltbildande
oxider hafva formeln R203. Ursprungligen antogos de emellertid
två-atomiga, sålunda med oxiderna RO, hufvudsakligen på grund af deras
starkt basiska karaktär och deras utan tvifvel stora likhet med kalk
och baryt.

Då Mendelejeff uppstälde sitt system, antog han för ceriums
oxider, hvilka förut skrifvits CeO och Ce304, formlerna Ce203 och Ce02,
hvarigenom ceriumföreningarnes formler betydligt förenklades. För
lantanoxiden antog han gissnings vis formeln La02. För de öfriga
sällsynta jordarterna bibehöll Mendelejeff formeln RO. Kort härefter
utförde Cleve, Nilson m. fi. sina utförliga undersökningar öfver flera af
jordarterna, hvartill kan läggas Marignac’s och Topsøés kristallografiska
undersökningar öfver flera af jordarternas salter. Häraf framgick den
fullständiga isomorfien mellan lantansalterna och salterna af 3-atomig
cer, hvilka gjorde oxidernas analoga sammansättning i hög grad
sannolik. — Sedan genom Cleve, Höglund, Marignac, Nilson m. fl. den
utomordentligt stora likheten mellan jordarternas salter blifvit konstaterad
och dessutom för några af dem, nemligen lantan och cerium det
specifika värmet blifvit bestämdt af Hillebrand, hvilket fordrade formeln
R203 för oxiderna, hafva dessa formler vunnit burskap i så godt som
hela den vetenskapliga verlden. — De vigtigaste bevis, som af Cleve

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1899/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free