Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
Hittills har hvarken införsel eller utförsel af explosiva varor varit af
någon betydelse, våra fabriker hafva motsvarat landets behof.
Bland kemiska tillverkningar, som höra till de allra sista åren,
skulle jag vilja nämna klorat ooh flytande kolsyra. Kaliklorat
förbrukas i stor skala till satsen på säkerhetständstickorna och har ända
till 1894 måst införas ifrån utlandet. Värdet af införseln uppgick
slutligen till nära 700,000 kr. Sedan kloratfabriken i Avesta, som anlades
1893, 1894 fått sitt fabrikat i marknaden, har det visat sig, att denna
fabrik ensamt kan tillgodose hela landets behof och äfven få öfver till
export för ett par hundratusen kronor.
Flytande kolsyra är likaledes en ny tillverkning, numera vid två
fabriker på Löfholmen vid Stockholm. Den tillverkade qvantiteten
utgjorde 1897 1,942 dt. med ett åsätt värde af 80,000 kr., en
tillverkning som torde komma att högst betydligt ökas, då det i många fall
blir för våra 190 mineralvatten- och läskedrycksfabriker beqvämare att
köpa kolsyra än att sjelfva framställa den.
Slutligen måste jag omnämna en industri, om hvilken ännu inga
statistiska uppgifter föreligga, jag menar karbidtillverkningen, som först
under förra året var i gång vid en fabrik i Trollhättan. Om ej alla
tecken svika, kommer denna industri att här i landet få en betydande
utsträckning, ty redan äro flera nya fabriker under anläggning, och på
karbid råder alltjemt stor efterfrågan.
Bland elektrokemiska tillverkningar, som ännu befinna sig i
försöksstadiet, är äfven den af natron och klorkalk. En fabrik derför har
anlagts vid Bengtsfors, men någon statistisk uppgift om tillverkningen
har jag ej funnit. Ehuru Sverige ej har någon naturlig tillgång på
koksalt, vore det dock för många industrigrenar en stor fördel att inom
landet få natron och klorkalk till billigt pris. Vi må derför hoppas,
att de påbörjade försöken i denna riktning krönas med framgång.
Om man söker att med ledning af den officiela statistiken få en
föreställning om antalet kemiskt tekniska fabriker af alla slag,
hufvudsakligen i samma omfattning, som efterföljande tabeller, samt deri
anstälda arbetare, antalet kraftmaskiner och hela tillverkningsvärdet, så
finner man, att den kemiska industrien för 1897 räknade 3,630 fabriker,
67,000 arbetare, 3,000 motorer med inalles 108,000 hästkrafter och ett
tillverkningsvärde af 305 millioner kronor, allt i afrundade tal.
Enligt statistiken för 1871 funnos då 1,620 kemiska fabriker med
17,200 arbetare, 6,500 maskinhästkrafter och ett tillverkningsvärde af
52 millioner kronor; men denna jemförelse har knappt något värde,
alldenstund i fabriksstatistiken för 1871 ej finnas upptagna en hel del
af våra vigtigaste industrier, exempelvis tegelbruk, brännerier,
bryggerier m. fl.
Efterföljande öfversigtstabeller gifva ett ojafaktigt intyg derom, att
så godt som alla grenar af den kemiska industrien gjort betydande
framsteg under de sista 25 åren, men de visa också något annat, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
