- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Elfte årgången. 1899 /
150

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150

Om noggrannheten vid användande af mätkärl.

Referat af C. Benedicks.

Under det att den kemiska viktanalysen blifvit behandlad i minsta
detalj, saknas hittills några ingående undersökningar öfver den
noggrannhet, som kan erhållas vid volymbestämningar. Det är för några
resultat af en dylik undersökning af d:r Julius Wagner, Leipzig, som
en kort redogörelse här lämnas, till tjänst för den, som tillverkar eller
använder mätkärl.

Ett mätkärls, t. ex. en pipetts, renhet spelar rätt stor roll för
erhållande af öfverensstämmande värden; rengöring med vatten,
vattenånga, alkohol eller eter visar sig icke aflägsna fettämne, men däremot
är konc. svafvelsyra + kaliumbikromat ett fullt tillfredsställande
reningsmedel och bekvämt att använda. För att rengöra en pipett behöfver
man i allmänhet blott uppsuga och uttömma blandningen 3 gånger.

Frågan, om olika vätskor ge olika volym ur samma pipett, besvaras
så, att detta icke är fallet med vattenlösningar, under det att konc.
svafvelsyra och lösningar i andra lösningsmedel än vatten förete
betydande variationer.

Den noggrannhet, som erhålles vid användande af en pipett, är
något beroende på tömningssättet. Tömning kan ske genom: 1) endast
fritt aflopp, 2) fritt aflopp + afstrykning af sista droppen mot kärlets
v’åggf 3) fritt aflopp + utblåsning. Något visst utaf dessa sätt kan
icke obetingadt tillstyrkas annat än för pipetter med mycket smala
rör, hvilka måste utblåsas; 2:dra sättet är måhända noggrannast,
men det 3:dje i allmänhnt tillfyllesgörande; alldenstund det icke fordrar
någon vägg för afstrykning, är det lämpligt, då vätskan får nedflyta i
en flaska. Pipetter med tvänne märken, ett öfver och ett under den
vidare delen, äro visserligen noggranna men besvärliga och tröttande
vid längre användning. Det noggrannaste sättet är att låta mynningen
nedgå i vätskan och afstryka pipetten mot vätskeytan men kan
naturligtvis ej förekomma annat än vid användande af torra kärl, där ingen
förut befintlig vätska kan förorena pipetten.

Medelfelet vid flera bestämningar med samma pipett (genom
vägning af den utflutna vätskemängden) behöfver i en öfvad hand aldrig
uppgå till 0.5%o af hela innehållet; det håller sig för 100 cm3 pipetter
omkring O.i %o> för 10 cm3 omkring 0.4 °/oo> sålunda en mycket god
noggrannhet. Afstrykande mot vätskeytan gaf ett medelfel af endast O.02 %o
med en 20 cm3 pipett. För en del pipetter visar det sig likgiltigt, om
de afstrykas eller utblåsas, men i allmänhet uppkommer därvid en
skillnad af 1—2 %o» ocn man b°r sålunda endast använda dessa instrument,
såsom de äro från början afsedda.

Noggrannheten bos graderingen af pipetter är beroende på diametern
hos röret med märket. Antages märket icke kunna anbringas med
större säkerhet än + 0.5 mm. och åsyftas en noggrannhet af 0.3 %o» De"
räknas följande maximidiametrar hos rören:

Pip. rymd: 1 2 5 10 20 25 50 100 cm3

Max. rördiam.: 0.9 1.2 2.o 2.8 3.9 4.4 6.2 8.7 mm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1899/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free