Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
på kolhydratens och specielt cellulosans svårsmälthet. Pentosanerna
lösas delvis af utspädd svafvelsyra och komma därigenom att öka de
kväfvefria extraktivämnenas mängd. Dock är det icke säkert, att all
erhållen furfurol härstammar från pentosaner; äfven vissa hexosaner
kunna nog sluta sig till en furfurolring *), och Cross och Bevan hålla
före 2), att i växterna äfven förefinnas »furfuroser» och »furfurosaner».
Utom kolhydraten räknas till de Dkväfvefria extraktivämnena»
äfven organiska syror: oxalsyra, bärnstensyra, malonsyra,
citronsyra, ättiksyra, glykolsyra, mjölksyra eller salter af dem»
Vidare höra dit högre alkoholer: mannit, dulcit, sorbit, inosit,.
perseit m. fi., af hvilka några förekomma rätt allmänt; bönor
innehålla t. ex. inosit. Slutligen upplöses vid Weender-behandlingen en del
lignin eller »inkrusterande ämnen», hvarmed förstås de ämnen som
aflagras på de förvedade cellväggarna, men ej äro cellulosa eller xylan.
Ligninet är rikt på kol: det innehåller enligt analyser af Lindsey,.
Street och Tollens 63 a 64 % C, 6.2 % H och skulle kunna formuleras
t. ex. C36H42013. Utom syror, högre alkoholer och lignin falla under
rubriken extraktivämnen åtskilliga, hufvudsakligen aromatiska ämnen
(garfsyra t. ex.), bland hvilka särskildt märkas färgämnen och alJcaloider.
Alla de här uppräknade ämnena sammanföras under en enda
rubrik. Visserligen äro kolhydraten predominerande, men äfven många
andra ämnen räknas dit. Det är lätt att visa, att andra ämnen än
kolhydrat ingå bland extraktivämnena, på det viset att man bestämmer
alla befintliga kolhydrat hvart för sig. Sålunda ha Washburn & Tollens*}
utfört bestämningar å söt majs i olika utvecklingsstadier:
Mogen. Mindre mogen. Ung.
Kväfvefria extraktivämnen .............................. 72.31 72.51 70.so 57.52
Summa kolhydrat, direkt best......................... 67.94 63.69 60.35 37.12
Differens 4.37 8.82 IO.45 20.40
Det framgår häraf, att kväfvefria extraktivämnen alldeles icke få
sättas lika med kolhydrat. Det skulle därför vara fördelaktigt att när*
mare bestämma dessa ämnens natur, och jag skall här referera en af
Stone föreslagen metod 4). 50 a 100 gram af den fint malda substansen
kokas med 500 kbcm. stark sprit med återloppskylare under 2 timmar,
eller extraheras i en SoxhleJs apparat. Sockret bestämmes i polarimeter
eller genom titrering med Fehlings lösning före och efter inversion.
Återstoden behandlas under 18 till 24 timmar med vatten (af
rumstemperatur) under omskakning, vattenlösningen indunstas till 200 kbcm.
och en alikvot del inverteras och titreras med Fehlings lösning. Man
får då veta dextrinets mängd. Återstoden torkas och 2 gr. däraf
invägas och kokas under 3 min. med 100 kbcm. vatten. 10 kbcm. af en
maltinfusion, beredd genom att under 2—3 timmar skaka 10 gr. finmaldt,
’*) L. Yignon, Comptes rendus 126, 1355, 1898.
2) Chem. News 70, 296, 1894.
3) Journ. f. Landwirthsch. 37, 5 0 3.
4) W. E. Stone, Journ. Amer. Chem. Soc. 19, 183 o. 347, Experiment St.
Rec. 8, 664, 1897.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
