- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Elfte årgången. 1899 /
174

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174

museum. Grufvan brytes ännu, och enligt senast ingångna
underrättelser lär meningen vara att bearbeta malmen i Tyskland. Då
eukairiten håller fullt 40 % silfver, bör detta blifva en ganska lönande
affär. För Skrickerum ställer sig förhållandet något annorlunda, då
selen här är hufvudsaken och silfret blott en biprodukt. Emellertid
äro utsigterna här äfven ganska goda, då selen fortfarande betingar ett
högt pris i handeln och man har anledning antaga, att detta ämne kan
få en större användning inom praktiken.

För de nya grundämnena argon, helium, neon, krypton och xenon2)

har professor ’Ramsay i London på naturforskaremötet i München lemnat
en redogörelse, ur hvilken jag hemtat följande uppgifter.

Argon upptäcktes 1894, helium 1895 och de tre andra i fjol. I
större skala har man erhållit dem alla ur flytande luft, hvari de dock
förekomma i ytterst ringa mängd, några till och med till mindre
procenthalt än guld i hafsvattnet. I 600,000 liter luft finnas blott 4 kbcm.
xenon eller mindre än 7 tiomilliondelar.

De nya gaserna bilda en egen serie i det periodiska systemet och
stå i ett nära förhållande till halogenerna.

Atomvigt. Täthet (H=l). Atomvigt.

H = 1 Helium 1.98 4

F ■ = 19 Neon 10 20

Cl — 35.5 Argon 19.96 40

Br— 80 Krypton 40.8 81.6

J —127 Xenon 64 128.o.

Förhållandet mellan specifika värmet vid konstant tryck och vid
konstant volym är för argon 1.66 och detta ända ned till luftens
kokpunkt eller 185° på vätgastermometern. Samtliga de nya gaserna hafva
sannolikt en mycket enkel struktur, i det att molekylerna äro enatomiga.
(Chem.-Zeit. 1899, 882).

Om metalldestillation. Många metaller, äfven guld och koppar,
kunna destilleras i glasrör, men ofta fordras porslinsrör, hvilka äro
mera motståndskraftiga. Af alla metaller är tenn den, som är svårast
att destillera, hvilket försiggår först vid 1,600°. Kahlbaum har
destillerat Se, Te, K, Na, Li, Bi, Sb, Cd, Mg, Al, Ag, Cu, Au, Ni, Fe, Cr,
Sn, Zr m. fl. Märkvärdigt är, att metaller, som renats genom
destillation, knappt oxideras i vanlig luft; så t. ex. koppar och jern. Krom
reducerar vid höga temperaturer alkalimetaller ur porslinsglasyren, så
att alkalimetallerna destillera, vid mindre höga temperaturer deremot
reduceras kromen ut af natrium. Guld, koppar och jern anskjuta i
praktfulla, lysande kristaller, som äro reguliera. Af ett nickelmynt
kunde vid en enda destillation all koppar erhållas, hvilken afsatte sig
i väl utbildade kristaller. Nickeln blef qvar som en silfverhvit regulus.
Problemet att genom fraktionerad destillation skilja metaller är
således löst. (Chem.-Zeit. 1899,883). L G. E.

x) Jfr denna tidskrift X, 124 (1898) samt Ber. d. d. ch. Ges. 1898, 3111.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1899/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free