Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
kolens. Några skiffrar hålla så litet bitumen, att de ej kunna
användas till bränsle; andra åter, s. k. kolm, bestå nästan uteslutande af
bitumen, och det förefaller, som om bituminösa skiffrar borde kunna
användas till framställning af generatorgas, men härvid möter den
svårigheten, att skiffern smälter ungefär vid samma temperatur som gasen
fördelaktigast utvecklas. Den efter bränningen återstående skifferaskan,
har kunnat användas vid cementberedning.
Med afseende på skifferns bildning ville talaren framhålla, att den
låg i horisontela lager med insprängda orstensbollar af temligen ren kalk.
Dessa vore kanske bildade af kalkafskiljande hafstång, som varit
nederlagsplatsen för djur och alger, hvilka der afsatt kalk.
Hr Ekstrand framhöll, att man numera i öfverensstämmelse med
Englefs teori för bergoljans bildning måste antaga, att äfven bitumen
i skiffrarne härrör från fettvandlade djurrester. Skifferoljorna hafva,,
liksom petroleum, visat sig vara en blandning af mättade och omättade
kolväten och äfven innehålla naftener; deremot torde det tillsvidare få
anses som temligen osannolikt, att skifferoljan skulle hålla terpener,
hvilka ju i allmänhet härröra från växter.
Hr Svedmark fann den af hr von Post framstälda hypotesen om
orstensbollarnes bildning temligen djerf, ty de anses i allmänhet som
konkretioner kring ett ämne af organisk eller oorganisk natur; kalken
har utfälts ur vatten.
Hr Holmqvist ansåg frågan om orstensbollarne vara af stort intresse,
de voro analoga med marlekor, om hvilka man visste, att de uppstått
efter lerans bildning.
Hr von Post hade med afsigt undvikit att begagna uttrycket
»konkretion», som i och för sig ej förklarade någonting, men trodde att
orstensbollarne hade en organisk orsak.
Hr Alexanderson önskade, att man måtte se den föreliggande frågan
mera ur praktisk synpunkt, och hoppades, att våra högskolor skulle
föra den kemiska undersökningen af skifferoljorna vidare; måhända
skulle något intressant uppslag kunna vinnas dermed.
Hr K. E. Peterson framhöll, att problemet om alunskifferns
användning vore frestande, men svaflets närvaro beredde åtskilliga
svårigheter.
4) D:r Ekstrand höll ett kort föredrag om »termometriens historia»,,
infördt i detta häfte.
Kemiska sektionen i Upsala.
Sammanträdet den 20 November 1899.
Amanuensen G. Bodman redogjorde för Bichard’8 och hans
medarbetares undersökningar öfver nickels och kobolts atomvikt. I
anledning af föredraget yttrade sig herrar Langlet och Palmær.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
