Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
De utförda undersökningarna och bestämningarna af kemiska
sammansättningen å de båda behandlade fraktionerna tyda emellertid på, att
dessa kolväten skulie stå nära benzolgruppens föreningar eller utgöra
homologer deraf. Som produkterna emellertid på långt när ej äro väl
karakteriserade, torde det vara svårt att närmare yttra sig härom. På grund
af åtskilliga egenskaper hos de undersökta skifferoljorna, synes det dock,,
som om de ej tillhörde endast en grupp, utan utgjorde en blandning
af kolväten tillhörande olika, antagligen hvarandra närstående, grupper,
t. ex. benzolföreningar och terpener eller måhända en mellanlänk dem
emellan. — Terpenerna äro, som bekant, omättade kolväten, hvilka bilda
additionsprodukter med haloiderna och röna inverkan af HCl, som
märkligt nog kan direkt upptagas. De oxideras af HN03 och
öfverföras af H2S04 i optiskt overksamma kolväten (jemf. skifferoljornas
behandling med H2S04). Kokpunkterna ligga, med undantag för några
förtätade, polymera föreningar, mellan 155° och 180’; eg. v. är O.so—
0.87. De äro att betrakta som en fysikaliskt isomer dihydrocymol eller-
ett hydroderivat af propylmetylbenzol IC6H6|p Jr j.
Ofvanstående undersökningar äro ju på långt när icke uttömmande
och hafva endast till en del lemnat upplysning om ifrågavarande oljors
sammansättning och egenskaper. Emellertid är åtskilligt påvisadt, som
kan bidraga till lösningen af den vigtiga frågan, huru man i praktiken
skall kunna använda desamma, eller egentligen för den förut uppstälda
frågan: »Huru skola de svenska alunskiffrarna möjligen kunna
tillgodogöras?!) Ändamålet med de utförda undersökningarna har
naturligtvis också ytterst varit att söka lösa detta problem. Några försök i
rent praktisk riktning hafva äfven verkstälts, och framställas dessa här
nedan i korthet jemte en del andra mer eller mindre antagliga förslag,
för hvilkas realiserande möjligen något vore att göra.
Af det, som redan nämnts, och i anslutning till omtalade uppsatsen
i denna tidskrift, synes, att de bituminösa alunskiffrarna redan funnit
användning som bränsle, och påvisas i berörda uppsats de fördelar och
olägenheter, man dervid har att räkna nied. Likaledes framhålles, att
svafvelhalten kunde tillgodogöras vid alunberedning eller vid
tillverkning af svafvelsyra. Ett förslag framställes äfven att betjena sig af
såväl kolet som svafvelhalten genom beredning af vattengas; återstoden
torde kanna användas till cement eller ersätta leran i hydrauliskt
murbruk, säges i sammanhang härmed.
Som belysningsmedel i stället för fotogén hafva oljorna befunnits
fullständigt odugliga. Deremot torde de möjligen genom sönderdelning
bilda s. k. oljegas och kunna användas till sådan. Tanken att
använda dessa tunga oljor som smörjmedel ligger nära till hands, och
äro nedanstående undersökningar gjorda i ändamål att utröna dera&
användbarhet härtill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
