- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tolfte årgången. 1900 /
43

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

43

och vidare till galvanometern G samt till K, som representerar en
glidkontakt, flyttbar längs BD. Om vi börja med att sätta K nära .B, så
ger galvanometern intet utslag, emedan sönderdelningsspänningen ännu
icke öfvervunnits; flyttas K åt D till, så börjar vid en viss punkt
galvanometern att ge utslag, till tecken att sönderdelningsspänningen uppnåtts.
Den vid olika lägen af K uttagna spänningen afläses på voltmetern F,
som är förenad med -B och K.

Vid ett dylikt försök, då elektrolyten utgjordes af normal
saltsyra, fann man t. ex., att följande strömstyrkor i, uttryckta i ett
godtyckligt mått, svarade mot spänningarne e, uttryckta i volt:

e 0.70, 1.0, 1.12, 1.20, 1.29, 1.40, 1.47, 1.56, 1.67, 1.77, 1.84.

i 2, 1.8, 2.2, 2.1, 2.4, 14, 20.8, 30.6, 43, 53.2, 64.1.
Dessa mätningar återgifvas grafiskt i fig. 2.

100-\

i- -l

50’

0,5 1,0 1,5

Fig. 2.

Vi finna i början i stället för ingen ström alls, som man kunde
väntat, en ytterst svag ström, den s. k. restströmmen, hvarom mera
nedan; från en viss spänning stiger strömstyrkan hastigt. Om vi
sammanbinda punkterna före denna spänning med en rät linie och de efteråt
liggande med en annan samt utdraga dessa bägge linier tills de råkas,
så finna vi den spänning, då den egentliga elektrolysen börjar, i detta
fall 1.81 volt. Elektrolysen början ger sig i detta fall äfven tillkänna
genom utveckling af vätgas vid katoden och klorgas vid anoden, men
dock icke så skarpt som med galvanometerns hjälp.

Vi lägga märke till, att efter sönderdelningsspänningen strömkurvan
bildar en rät linie, d. v. s. strömstyrkan är proportionel mot den effektiva
elektromotoriska kraften, hvarmed vi kunna beteckna skillnaden mellan
den anlagda elektromotoriska kraften (e) och sönderdelningsspänningen
(s). Den ohmska lagen antager följande form:

—s
w

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1900/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free