- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tolfte årgången. 1900 /
54

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

vår kännedom om detta allmänt förekommande grundämnes egenskaper
förblifvit ofullständig och sväfvande. Så föreligga t. ex. rätt stridiga
uppgifter både orn metallens färg — enligt vissa forskare skulle den
vara gul, enligt andra hvit — och om den spec. vikten, som blifvit
bestämd till än 1.55, än 1.80.

Det har emellertid nu lyckats H. Moissan att på ett, som det sy*
nes, ganska tillfredsställande sätt lösa uppgiften att bereda rent kalcium,
och i sammanhang därmed har han företagit en revision af metallens
kemiska och fysiska förhållande. Ur en om hans kända experimentella
skicklighet vittnande, i Bulletin de la S odet é chimique de Paris, nov.
1899 offentliggjord undersökningsserie må här anföras följande af större
intresse.

Vi låna till en början några uppgifter ur författarens historik.

Humphry Davy var den förste, som (1808) påvisade förekomsten
af ett metalliskt grundämne i kalk. Under sina ryktbara elektrolytiska
dekompositionsförsok erhöll han ett amalgam af hvit kalciummetall.

Matthiessen erhöll senare genom att elektrolysen en ekvimolekylär
blandning af kalciumklorid och strontiumklorid små gula metallkulor
i mycket klent utbyte.

Liés-Bodart & Jol)in framställde metallen år 1858 på kemisk väg
genom att låta natrium inverka på smält jodkalcium i en hermetiskt
tillskrufvad järn behållare. Utbytet belöper sig vanligen till ett par, tre
procent och består af i massan kringspridda, till största delen helt små
metallkulor af växlande sammansättning, i det att rena natriumkulor
träffas bland mer eller mindre kalciumrika af gul färg. Enligt denna
metod fås en metall, som till högst 93 % består af kalcium.
Omsättningen är starkt beroende af temperaturen; ur kvantitativ synpunkt
förlöper den bäst vid svag glödgning, men vid starkare glödgning blir
kvaliteten bättre.

Metoden modifierades sedermera af Sonstadt, som med natrium
reducerade en blandning af klorkalcium och jodkalium. Härvid
resulterade en spröd metallkaka med kristallinisk struktur och en kalciumhalt
af högst 20 %.

Caron reducerade klorkalcium med natrium i närvaro af zink och
erhöll så en zinklegering, som vid upphettning i koldegel kvarlämnade
mässinggult kalcium.

Winkler fick genom reduktion med magnesium en af sistnämnda
metall förorenad produkt.

Alla dessa framställningsmetoder äro behäftade med olägenheten att
icke lämna ett kemiskt rent kalciumpreparat. Legeringarna med
kvicksilfver, zink eller alkalimetaller kunna ej befrias från dessa metaller
genom destillation i vätgas- eller kväfgasström, emedan kalcium, såsom
nedan skall visas, angripes af fritt väte och kväfve. Vid reduktion med
natrium blir produkten alltid natriumhaltig på grund däraf, att reaktionen
afstannar, så snart ett visst jämviktstillstånd mellan de båda fria
metallerna blifvit uppnådt.

Ett nytt uppslag har satt Moissan i stånd att öfvervinna de
antydda svårigheterna vid metallens isolering. Han har funnit, att kal-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1900/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free