- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tolfte årgången. 1900 /
56

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56

tionsprodukten utvecklar med vatten själfantändligt fosforväte. Med
arsenik och antimon uppstå analoga föreningar. Kol i form af sot
förenas i glödhetta med kalcium till den redan bekanta karbiden,, men
ger inga andra produkter. Med kristalliserad kisel uppkommer en
si-licid, som knappast angripes af vatten men utvecklar vätgas och
kisel-väte med syror.

Kalium förmår ej såsom natrium lösa metallen. Med magnesium,
zink, nickel och tenn fås spröda legeringar. Låter man kvicksilfver till
mättning upptaga kalcium, uppstår ett kristalliniskt amalgam, som
genast svartnar i luften.

Kalciums stora reduktionsförmåga ger sig till känna vid en mängd
reaktioner. Vid upphettning reduceras S02 och än lättare N02 under
bländande ljus fenomen. Reduktionen af fosforpentoxid förlöper i värme
explosionsartad!. Borsyre- och kiselsyreanhydriderna reduceras utan
svårighet, den förra vid 600°, den senare redan därunder, och samma
förhållande visar koldioxid vid långsam upphettning. Däremot absorberas
både kolet och syret af metallen, när man hettar hastigt och skarpt.

I rödglödllingshetta sönderdelas alkalimetallernas klorider och
brom-ider men ej jodider. Metallen förmår i köld sönderdela vatten, men
långsamt och utan eldfenomen. Omsättningen sker lättare, om vattnet
försättes med socker, som löser den bildade kalken.

Till syror visar metallen ett ganska olika förhållande. Rykande
salpetersyra t. ex. angripes knappast, men ryk. äfvensom konc.
svafvelsyra reduceras redan i köld till svavelsyrlighet och svafvel. Af
klorväte och svafvelväte öfverföres kalcium vid upphettning under liflig
reaktion i klorid, resp. sulfuret.

Äfven med amoniakgns tvingas kalcium genom svag glödgning att
omsätta sig, och, är denna reaktion blott inledd på en punkt, fortgår den
spontant under stark själfvärmning samt leder till uppkomsten af tvänne
föreningar, som nedan närmare omtalas, nämligen kalcium väte och
kalciumkväfve. På helt annat sätt inverkar flytande amoniak vid låg
temperatur, i hvilket fall kalcium amoniak bildas.

Med kolväten omsätter sig metallen trögt och ofullständigt, emedan
den snart omgifves med ett skyddande och ogenomträngligt kolhölje.

Bor frigöres af kalcium ej blott ur sin syreförening, utan äfven ur
bromiden och nitriden.

Kalcium väte.

Omsorgsfullt renad och torkad vätgas angriper ej rent kalcium vid
rumstemperatur, men vid mörk rödglödning och något stegradt tryck
fattar metallen eld i vätgasström och öfvergår till hydruren CaH2, en
genomskinlig, smält, i brottet kristallinisk massa, som kan upphettas i
vakuum till 600° utan att dissocieras. Föreningen tål glödgning i luft
på ett platinableck utan att förändras, men antändes af blästerlågan och
brinner sedan häftigt under så stark värmeutveckling, att den bildade
kalken smälter. Hydruren angripes icke af klor i köld, däremot
inträder vid upphettning liflig förbränning i såväl klor- som bromångor. Vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1900/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free